Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling - Intelligensens andel i arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelf på en gång ett resultat af bildning och medel till
bildning. Endast så vida kunde förmögenheten synas
tjenlig äfven till politisk värdemätare.
Detta förmögenhetens och intelligensens förbund är
långt för detta ingånget. Industriens egen utveckling är
ej annat än utvecklingen af det menskliga arbetets
gemensamhet. Detta sig utvecklande gemensamma är just
intelligensens andel i arbetet, som oupphörligt tillväxer;
liksom det enstaka arbetet representeras af den menskliga
kroppskraften, hvars andel i arbetet tvärtom aftager. Det
vill åter säga: intelligensen genomtränger alltmer hela det
menskliga arbetet. Hvaraf följer, att det ideella arbetet
å ena sidan, det materiella å den andra (i början skilda
genom en så stor klyft, att arbetarne inom hvartderas
område ej ansågos tillhöra samma, lika berättigade
samhälle, utan det förnäma och lärda arbetet blott nyttjade
det nedriga och olärda arbetet för sig såsom medel),
småningom — och likväl slutligen oförtänkt nog — befinna
sig i bredd med hvarandra; de sednare, ej mindre än
de förra, med anspråk på en intelligent verksamhet. —
Machin-väsendet t. ex., hvarigenom menniskokraften på en
gång förallmänligas och mångfaldigas, är blott en sida af
denna utveckling. Den första machin var menniskan sjelf,
af menniskan såsom machin nyttjad, nämligen slafven.
Det första barbariska machineriet har varit den förslafvade
menskliga kroppskraften. Till hvilken omåttlig höjd detta
fordom blifvit drifvet, derom vittna sådana monumenter
som Egyptens pyramider, Indiens tempelgrottor.
Uppfinningen och fullkomnandet af machineriet liksom af alla
vetenskapens industriella hjelpmedel, ifrån de första råa
försöken på denna bana, tills vetenskapen slutligen i våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
