Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
blott kyrkliga, utan populära lif, i deras nya politiska
betydenhet och i de djupt gående strider som de i
samhället åter framkalla, i sektväsendet bos folket, i både
katholicismens och protestantismens nya förhållanden inom
sig, till hvarandra och till staten. I ett afseende ha likväl
alla konfessioner blifvit protestantiska. De protestera
samtliga mot regeringarnes suveränitet i saker som röra tron.
Dessa må förklara sig än så religiöst och christligt: man
tror dem ej så snart de vilja lägga band på öfvertygelsen;
och mot allt bruk af religionen såsom politiskt medel har
tiden den afgjordaste motvilja. Heliga allianser blifva
oheliga i denna synpunkt. Unioner, politiskt verkstälda
emellan närbeslägtade bekännelser, framkalla plötsligen det
länge slocknade medvetandet af gamla skiljaktigheter, i
samma ögonblick som den verldsliga makten vill knyta
förbindelsen och på den lägga sin hand.
I flera afseenden är denna nya kyrkliga tendens
reaktionär. — Den delar detta öde med den nya nationala
tendensen, som t. ex. med sig fört äfven upplifvandet af
det gamla probibitiv-systemet för näringar och handel;
hvilket man behagar kalla för nationalt. Med
konfessionernas nya lifaktighet upplefver deras gamla otålsamhet. De
strida sins emellan, de strida med staten, de ryckas med
den om både det andeliga och verldsliga läro-embelet.
Katholicismen i synnerhet gör kyrkans anspråk gällande
på ett sätt som påminner om hierarkiens fordna. Men
hierarkien har sjelf förlorat sin fordna grund, och den
nya religiösa protesten mot statens kyrkliga suveränitet
vänder sig, inom katholicismen, lika emot påfvens egen.
A andra sidan har det reaktionära momentet i denna
rörelse sin motvigt i den fordna religiösa indifferentismens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
