Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Den Svenska provincial-representationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
delar sora i form, och i förhällande till kronan. — Under
bela vår medeltid har stånds-representationen, så vidt den
ännu är utbildad, den garala provincial-representationen
bredvid sig. I denna voro lagman och landsnämnd de
hufvudsakliga beståndsdelarne. Småningom blef den
ande-liga och verldsliga aristokratien en sjelfskrifven
representation, och herredagarnes makt uppkom. Derefter sjönk
folkets betydelse; tills bönderna återfå politisk vigt med
Engelbrekt, och borgarena samt det lägre presterskapet
börja vinna en sådan under Sturarne. Efter konung Carl
Knutssons död ser man bönderna egenmyndigt sammanträda
i Uppsala, tolf från hvarje landskap, och förelägga rikets
råd att träffa någon öfverenskommelse, emedan de
ingalunda kunde lida sådan tvedrägt i landet. Genom bönder
och borgare valdes Sten Sture den äldre till
riksföreståndare; och han säges redan ha gifvit exemplet att kalla
det lägre presterskapet till riksdag. Riksdags-kallelserna
lyda vanligen på: "biskopar, klerker, adel och frälsemän,
köpstadsmän och menige allmoge." Men dessa beståndsdelar
af en Svensk riksdag rörde sig ännu ofta hvar för sig;
och med bond-riksdagar på egen hand försökte sig
bönderna mer än en gång i sina uppror mot Gustaf I.
Tumultuarisk och oordentlig visar sig ännu
representationen, så under honom som hans söner. Riksdagarne
besökas ofta blott af de närmast boende och af rikets råd
i den landsort, der sammankomsten hålles. Ty deri
öfverensstämde det gamla Svenska rådet med
landskapsindelningen, att det mest utgjordes af provinciella magnater,
tillika de förnämsta läns-innehafvare i provinserna; hvarföre
man får höra talas om rikets råd i Westergötland, i
Uppland o. s. v. En ständig rådkammare, hvars ledamöter
skulle innehafva rikets högsta embeten, infördes först af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
