Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Stånds-representationen och konungarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
konung Carl IX, som äfven gick in på att med ständernas
samtycke välja sitt råd. Man ser de nämnda partiella
riks- eller landtdagar utfärda beslut, öfver hvilka de öfriga
landsorter stundom höras, stundom icke. Samma
förhållande är med stånden. Den Gustavianska arfföreningen
i Westerås den 13 Jan. 1544 är å alla ständernas vägnar
utfärdad af adeln. På riksdagen år 1547 förklarade sig
ständerna villiga att erkänna konung Gustaf I:s testamente
angående arfsrättens närmare bestämmande.
Riksdagsbeslutet derom är utfärdadt af presterskapet, och ej ens
från alla stiften; ehuru denna riksdag för öfrigt har den
märkvärdighet, att kyrkoherdarnes representationsrätt från
densamma oafbrutet kan räknas. Till 1566 års riksdag
kallade Erik XIV, genom fogdarne öfver bela riket, endast
två de förnämsta prester och två beskedlige bönder från
hvart fögderi. Ännu oftare har, både under Gustaf I
och hans söner, rådet beslutit för ständerna och med
ständernas rätt: en ordning som omvändes af Carl IX,
hvilken — emot de af Johan III återväckta aristokratiska
och prelatiska unions-planerna med Polen och Rom —
satte den Svenska bonden, borgaren och presten. Hans
riksdagsbeslut äro för öfrigt mest af honom sjelf dikterade.
Carl IX införde en betydande förändring, med att
kalla krigsbefälet, jemte adeln, till riksdagarne. Det var
redan ett tecken att krigsståndet fått en allmännare
betydelse. Det adeliga ståndet hade uppstått ur den naturliga
aristokratien af börd, förmögenhet och vapen-ära. Dess
troligen sjelftagna skattfrihet hade blifvit privilegierad af
Magnus Ladulås, mot åtagandet af egen vapentjenst till
häst för konungen. Rusttjensten blef adeliga privilegiernas
grund och tillika ett fortfarande medel att med adeln
in-förlifva de förmögnaste af odalbönderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
