- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
395

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Adelshären

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

395

Adeln kallades derföre adelshären. Namnet är ännu
qvar i adelsfanan, — om hvilken man väl kan säga: magni
nominis umbra! 1 — Den förlorade redan sin fordna
betydelse med detsamma som infanteriet, skjutgevären,
befästnings-konsten, värfvade soldater gåfvo krigen ett nytt skick.
Krigsyrket, förvandladt, utvidgadt, sökte skydd, heder
och utkomma hos konungamakten, hvars byte, på
valplatsen af medeltidens stora samhällsstrider, slutligen både
vapnen och skatterna blefvo.

Yi se dessa steg till krigsståndets utvidgande äfven
i Sverige. Redan Gustaf I skapade en stående här af
både ryttare och fotfolk, adelshären oberäknad, hvilken,
genom bristerna i rusttjenstens utgörande, blef allt
obetydligare. — Detta föranlät konung Carl IX att erbjuda adeln
eftergift af rusttjensten, emot det att dess bönder ginge
lika i skatt med kronans, och att, då detta anbud
förkastades, meddela frälserätt äfven åt dem som ville på egen
utrustning tjena till fot. Det var att angripa de adeliga
privilegierna vid roten. Men detta Carl IX:s märkliga
försök är ej det enda i samma riktning. Han var i alla
afseenden djupt fattad af sin tids nya anda. All lärdom
hade under medeltiden så uteslutande varit det andeliga
ståndets tillhörighet, att, såsom bekant, klerk och studerad
betydde detsamma. Efter reformationen hade en
allmännare betydelse äfven farit in i det lärda ståndet. Staten,
ej blott kyrkan, gjorde anspråk derpå. Äfven lärdom
begynte anses för adelig öfning; och Carl ville i Sveriges

2 Så föllo sig orden vid tillfallet. För öfrigt, om Svenska adeln
sjelf, såsom stånd, 3r skuggan af ett stort namn eller numera
har någon annan sann betydelse, 8n den dess medlemmar redan
ega såsom medborgare, ar en fråga, nästan lättare att besvara än
att göra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free