Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
lag stadga förlust af adelskap för den adelsman som ej
genom krigs-öfning eller bokliga konster gjorde sin son
skicklig till rikets tjenst.
Det allmännas tjenst hade således blifvit ett
hufvud-begrepp af adel. Det var det begrepp, under hvilket den
store Gustaf Adolf emottog den Svenska adeln. I detta
begrepp har han varit en adelskpnung; men hans fader,
hvilken kallades en bondekonung, hade kommit upp dermed.
Emellertid hade höga värdigheter och ärftliga län ökat
den makt och förmögenhet som utmärkte de gamla
slägterna. Grefve- och friherreskaperna hade blifvit af Erik
XIV stiftade såsom en adelig motvigt emot hertigdömena
inom det kungliga huset. Så hade börds-adeln och
förtjenst-adeln på samma gång blifvit förstärkta. Det blef en
naturlig uppgift att försäkra bägges förening. Det var hvad
Gustaf Adolf ville med inrättningen af Svenska riddarhuset
år 1625. Anledningen finner man redan i konungens
besvär öfver adeln vid 1617 års riksdag, då han ville
veta hvilka adelsmän voro i hans rike. Vid utförandet af
planen funnos redan grefvarne och friherrarne såsom en
högre klass af adel. De, hvilkas förfäder varit bland rikets
råd, blifva nu den andra; men man märker länge hos de
förnämsta slägterna den gamla otitulerade Svenska adelns
stolthet, som såg ned på de nya grefliga och friherrliga
värdigheterna. Alla de som genom vapentjenst förvärfvat
adelig frihet, utgjorde tredje klassen. Klassernas, icke
rösternas pluralitet gjorde beslut. Man ser att det gamla
Svenska riddarhuset hade en afgjord aristokratisk riktning.
Denna var likväl under Gustaf Adolf mildrad af flera
orsaker.
Hans tidehvarf visar oss en flerfaldigt delad
representation. Vi se å ena sidan adeln, af hvilken hvarje myndig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
