Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i dessa uttryck. I fråga om senare sammansättningsleden mænd
må för öfrigt det bekanta da. hillemænd jämföras, ä. da. hillig
Mænd.
I det hos Rond. JR s. 70 förekommande Å hielp then
helien föreligger möjligen ett fsv. þæn hæl(a)ghe ande ’den
helige ande’, jfr fsv. helliandh i denna betydelse. Man kunde
dock kanske snarare tänka på ett *þøn hælghon ’de heliga,
hälgonen’. En direkt ä. dansk motsvarighet finnes i Comoedia de
mundo et paupere s. 69: den hellen; äfvenså har jag antecknat
svordomen alle Helgen från Karrig Niding s. 280. Vidare
erinrar uttrycket om det nämnda da. hillemænd, i viss mån också
om den nedan omtalade da. svordomen hielp, helige fem (om
Jesu fem sår).
Till dessa svordomar ansluta sig uttryck sådana som:
Så wil iagh wara en skelm och häranson i Holof.[1],
hvarmed må sammanhållas bestämmelsen i Skråordningar[2]: HVilken
broder som kallar nager sin brodher tywff schalk eller
herransson etc. Se för öfrigt Söderwall Ordb. under härians son samt
Fritzner under herjansson. I y. fsv. synes ordet ha tolkats som
’skökoson’; jfr Skråordn. s. 257, där det motsvaras af Hooreson
eller skiökie Son.
Detta ord har jag emellertid ej funnit i 1600-talets
litteratur. Ej heller uppträder där någon motsvarighet till den i
Holof.[3] förekommande svordomen:
Jag tor wel giffue honnom siw 1000 onde åår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
