Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett särskildt omnämnande förtjäna annan och någon:
annar mask. sing. (Rond. JR s. 71); annor fem. sing., nom.
och ack. (löön Mess. s. 85, nöot Brasck Ap. g. s. 129, konst FP
s. 149, röst s. 83) = fsv.; annor neutr. plur. (land Brasck FP s.
96, stycker Ap. g. s. 157, stand Chronander Surge s. 18) = fsv.;
äfven som attribut till mask. sing., nom. och ack. (lärdom Mess.
s. 85, dagh Brasck FP s. 65, leeker ib. s. 67, gång ib. s. 82),
hvartill intet motstycke finnes i fsv., jfr nsv. (arkaistiskt) annor
man[1]; annars gen. sing. mask. ’annans’ (Chronander Bel. s. 172,
Lindschöld Hans. 4: 108, Orf. o. Euryd. s. 69), jfr hwars
annars nedan; annors gen. sing. mask. (Brasck FP s. 67), ens
annors (fem.? Orf. o. Euryd. s. 72), utan motstycke i fsv., inthet
annars ’intet annat’ (Prytz G. I s. 49), där annars är gen. sing.
neutr. (partitivus), kvar i nsv. adv. annars; androm dat. plur.
(Mess.); se för öfr. SAOB;
hvarannan förekommer (om två personer): The slå hwar
annan dödh (Mess. s. 56); gen. hwars annars ’hvarannans’
(Mess. s. 100 2 ggr, Girs G. I s. 142, Orf. o. Euryd. s. 93),
äfven hwar annars, också i fsv. finnas båda formerna; se för
öfrigt närmare i syntaxen; om talspråksformen hwar an se
s. 92;
någ(h)or, no- ’någon’ (råå ’råd’ neutr. plur.? Mess. s. 61, j n.
qwala ib. s. 70, byy Gustaf II Adolf s. 542, sin ’gång’ ack.
mask. [eller neutr.?] Kolmodin Gen. Aeth. s. 292; själfständigt
nom. sing. mask. Asteroph. Tisbe s. 22, Mess. s. 247, Rond. JR
s. 103) = fsv. nokor, noghor; någors ’någons’ (Mess. s. 70) =
fsv. naghors; en enstaka form vid denna tid är någhro åhr
(Rond. JR s. 28); för öfrigt någhon[2] o. s. v. eller vanligen
någhen; om andra, hufvudsakligen eller delvis talspråket
tillkommande former af någon såsom nån, neutr. någe, nå o. s. v.
se ofvan s. 91.
Hwär ’hvarje’ (man Mess. s. 150, wrå ib.) = fsv. hwær
(den regelbundna formen är hwar).
Hwår ’hvarje’ (dräng Mess. s. 152) är möjligen = isl. hvárr,
fsv. hwār; kanske dock tryckfel för hwär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
