Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Eldens nytta och hvad man fordom trodde att den var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ELDEN.
man äfven uttrycker sig, hvilka brinna ännu lättare än
ett ljus, till exempel fosfor; det är därför att det inne- ,
håller ännu mera flogiston, säger Stahl. ÅAfven metaller
innehålla flogiston. Om jag glödgar en bit zink — den
blåhvita metall, hvilken, som vi veta, i form af bleck eller
plåt användes till hinkar och baljor — så tänder den sig,
brinner med glänsande blåhvit låga och bildar ett fint,
hvitt pulver, hvilket under namn af zinkhvitt användes
till målarfärg.
Den af Stahl framstälda åsikten om elden, »fogiston-
teorin», för att tala ett lärt språk, härskade i 75 år. Men
då blef den utsatt för en skarp granskning — icke i form
af nya filosofiska funderingar, utan i form af ovederlägg-
liga erfarenhetsrön. Den store franske vetenskapsmannen
Lavotsier resonnerade sålunda: om vid zinkens förbränning
flogiston bortgår, bör det bildade, hvita pulvret väga
mindre än den ’ ursprungliga metallen. För att pröfva
detta, väger man en bit zink, glödgar den, så att den
tändes och förbrinner till zinkhvitt, hvilket sedan å nyo
väges. Man finner då att detta, tvärtemot flogistonteorins
fordringar, väger mera än den förbrända zinken. Af 100
gram zink får man nämligen 125 gram zinkhvitt. Alltså
har intet »flogiston» eller något annat gått bort, utan
tvärtom något annat ämne under brinnandet upptagits ur
luften. Härmed är åsikten om flogiston störtad, och af
Lavoisier framställdes äntligen den riktiga förklaringen
af eldens natur. Vi skola i det följande utreda denna,
men för att icke göra oss skyldiga till samma fel, som
forntidens naturforskare, det vill säga bygga vår teori
»på lösa sanden», skola vi genast söka skaffa fast mark
under fötterna genom att göra en del iakttagelser och an-
ställa några försök,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
