Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Eldens nytta och hvad man fordom trodde att den var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD MAN FOBDOM TRODDE OM ELDEN. Z
till exempel järn ’och guld, voro sammansatta af olika
mängder af de fyra elementen, så blef häraf en följd att
man genom värme, köld eller andra medel skulle kunna
öfverföra järn till guld och tvärtom. Denna åsikt, som
icke var grundad på några iakttagelser eller försök öfver
de olika ämnenas natur utan blott ett hugskott af filoso-
fen, bibehöll sig emellertid genom nära tjugo århundraden.
Ledda af den, försökte de så kallade a!kemisterna under
medeltiden på tusentals olika sätt att göra guld. De
stötte sönder och blandade tillsammans, de glödgade och
smälte, de grubblade och funderade, de förspillde år och
rikedomar, men allt förgäfves — intet guld frambragtes
i deras skålar och deglar! Då började de slutligen ana
att själfva åsikten om tingens natur var oriktig — efter-
som den därur dragna slutsatsen att järn kunde förvandlas
till guld var oriktig. Man ledsnade på Aristoteles och
sökte sig en ny förklaring. Men äfven denna gång gjorde
man på samma sätt som Aristoteles:-man grep en för-
klaring på måfå och sökte att passa in den på värklig-
heten. Man insåg ännu icke, att den enda metod (= sätt),
hvarigenom vi kunna få veta någonting om tingens natur,
består i att genom iakttagelser och försök och på grund
af dem dragna slutsatser småningom leta sig fram till
sanningen.
Innan jag redogör för detta andra försök att förklara
elden, måste jag bedja läsaren att icke tröttna på denna
redogörelse för gamla, oriktiga förklaringar. Om man
vill fullt förstå en vetenskaplig förklaring eller en teori,
som den ock kallas, och undersöka, om den är sann,
finnes intet bättre sätt än att taga reda på gamla, miss-
lyckade förklaringar och se efter, hvilka fel som begåtts
vid deras uppställande och som sedan vållat deras fall.
Måhända har äfven läsaren föreställt sig att elden är ett
särskilt, själfständigt ämne liksom vatten eller luft, och
då kan det vara fördelaktigt att riktigt inse, huru detta
antagande strider mot värkliga förhållandet.
Vi återgå då till eldens historia. År 1702 framställde
tysken StaAl den åsikten, att alla ämnen, som kunna brinna,
det vill säga alla brännbara ämnen, innehålla en gemen-
sam beståndsdel, som han kallade flogiston. När ett ljus
brioner, bortgår enligt Stahl mycket flogiston och visar
sig som en låga. Det finns ämnen eller kroppar, Såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
