Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - En stearinljuslåga - Andra lysämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORRENIUS ar Få a a fr — -—
E FREOSERINS år OT Vv = TOAST INST USE ERE RSA SNIA SA SG PERSSON SANNE SR AASE SEVEN ”
239 SS RLDEN.
andra former af elden, för att se hvad som är gemensamt
för dem alla och hvad som skiljer dem åt. Vi skola tala
dels om andra Zysämnen, dels om olika slag af bränsle, dels
om huru man skaffar sig eld genom tändstickor.
Andra lysämnen.
Talgljus, vaxstaplar och paraffinljus äro de öfriga slag
af ljus, som finnas i handeln. . Förloppet vid deras för-
bränning är i allt väsentligt detsamma som vid stearin-
i ljusen, så att vi ej särskilt behöfva redogöra för dem. ”)
j I våra lampor använda vi gasolja och fotogen, hvilka
äfven äro föreningar af kol och väte, hvarför deras ke-
iska namn är helt enkelt kolväten. De finnas i jordens
inre och hämtas fram genom borrning hufvudsakligen i
Baku vid Kaspiska hafvet och i Pennsylvanien i Norra
Amerika. Den sålunda erhållna råa oljan kallas petroleum
(bärgsolja); ur den erhålles en hel rad olika kolväten.
De fyktigaste af dessa, det vill säga de, som koka vid den
lägsta värmegraden, kallas gasolja; sedan kommer fotogen.
Vaselin är vid vanlig temperatur (= värmegrad) halffly-
tande som smör och användes till maskinsmörja; paraffin,
som finnes upplöst i bärgsoljan, är fast och användes som
nämt till ljus. Åfven brännbara gaser utströmma ur jorden
vid Baku; det är deras låga som de redan omtalade gue-
brerna dyrka. — Fordom användes i lampor äfven rofolja
och tran, men de hafva nu undanträngts af den vida
öfverlägsna bärgsoljan.
Uti de vanliga små gaslamporna af mässing utan
glas och där vi ha en rund veke, som genom en hylsa
går ner till oljan, sker förbränningen på ett sätt som
mycket liknar förloppet vid stearinljuslågan. I stället för
| smält stearin uppsuger veken här den redan flytande
HH. gasoljan, hettan i lågan gör den gasformig, och sedan kan
I den brinna. Vi böra icke förvillas af namnet »gasolja> —
”) De så kallade paraffinljusen, som en tid voro mycket modärna,
äro halfgenomskinliga och brinna med mycket klar låga. De äro så
lättsmälta, att de böja sig i stakarna på en varm sommardag. De inne-
hålla endast kol och väte, intet syre, så att förklaringen af deras för-
bränning är något enklare än vid stearinljusen, som äfven innehålla
syre; men som de icke äro så allmänna, lämpa de sig icke så bra till
| undersökning. Af färgad paraffin tillvärkas julgransljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
