- Project Runeberg -  Elden /
23

(1892) [MARC] Author: Wilhelm Palmær - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - Andra lysämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

UTREDANDE AR ELDENS NATUR. 25

den är som vi veta flytande, men blir gasformig vid lin-
drig upphettning. Namnet är från vetenskaplig synpunkt
ingalunda passande, men det har nu en gång vunnit häfd.
Icke häller gasoljan kan brinna i flytande tillstånd; or-
saken till att den dock lätt tänder sig, om den kommer
ut på golfvet, är att den äfven vid vanlig värmegrad af-
ger en del ångor, som kunna antändas. I lågan kunna
vi urskilja samma delar som vid stearinljuset.

Fotogen innehåller något mera kol än gasolja. Om
jag slår fotogen på en liten gaslampa, så brinner den
med sotande låga; det kommer ej nog med luft till för
att fullständigt förbränna kolet. För att tillföra tillräck-
ligt häraf, använder man på fotogenlampor runda brännare
och lampglas. Dessa inrättningar, af hvilka den förstnämda
uppfanns af belgiern Argand och den sistnämda af frans-
mannen GQuinquet i förra århundradet, beteckna ett stort
framsteg i belysningens historia. Att mera luft tillföres,
om brännaren är rund än om den är platt är tydligt; i
förra fallet kommer luften också att tillströmma zsnne i
själfva lågan. Lampglasets nytta inses af följande försök.

Försök 9. "Tag bort kupan och glaset på en fotogen-
lampa och tänd veken samt skrufva upp den, så att lam-
pan ryker. Vi se, att lågan är rödaktig, sot afskiljes och
os förnimmes. HNätt nu på lampglaset. Med ens försvinner
sotet och oset; lågan lyser med klart, gulhvitt sken. Hur
kan lampglaset komma en sådan värkan åstad? Vi veta,
att de heta förbränningsgaserna hastigt drifvas uppåt, ty
de äro mycket lättare än luften. Detta hafva vi funnit,
då vi undersökte stearinljuslågans form (sid. 18). Vi
kunna äfven se det därpå, att röken ur en skorsten på
en klar och lugn dag som en rak pelare stiger mot höj-
den. Om nu en låga omges af ett lampglas, måste de
heta gaserna hålla sig därinom i stället för att sprida sig
i rummet. Den heta, använda luften måste hastigare ut-
strömma vid glasets öfre öppning och följaktligen ny frisk
luft hastigare och i större mängd inströmma nedtill. Följ-
den blir en ökad förbränning.

Luften inkommer i lampglaset genom de hål, som
finnas på den buktiga mässingsring, hvilken uppbär kupan
eller utgör underlag för "den större -ring, som uppbär
kupan. Dessa håis betydelse ser man lätt, om man virar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 22:42:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elden/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free