Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - Olika slag af bränsle - Hvad är således elden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 ELDEN.
tillhöra växter, som ännu finnas på vår jord, under det
andra icke i lefvande, friskt tillstånd skådats af ett mänsk-
ligt öga. Det kan icke betviflas, att stenkolen bildats
genom förkolning af växter, som för länge, länge sedan
— hundratusentals år — betäckte jordens yta.
Stenkol består af kol och dessutom något väte och
syre. Antracit är en mycket vätefattig kolsort och brin-
ner utan låga; kannelkol är viterikt, brinner med stor låga
och användes till lysgasberedning. Jfoks är kolat stenkol,
gom blir kvar när man i lysgasvärken genom upphettning
utdrifver den brännbara lysgasen ur stenkol.
Ett bränsle, som fått användning, när skogarna börjat
tryta är torf, som i vårt land, särskilt i Småland, bildar
talrika, ofta vidsträckta mossar. ’Torf är förmultnade
växter, hufvudsakligen hvitmossa, hvilken ju är så allmän
i våra kärr; torf utgör ett mållanting mällan ved och
stenkol, och det är tänkbart att man genom torfvens starka
torkande och sammanprässande skulle kunna framställa
något liknande stenkol. TI afseende på torfvens förbrän-
ning hafva vi intet nytt att berätta. Man har på senare
tid äfven börjat använda lysgas såsom värmemedel, hvilket
naturligtvis går för sig, då lysgaslågan icke blott är ly-
E sande, utan också het, samt konstruerat prydliga spislar
i och kokinrättningar härför. Gas, som förbrukas till kok-
| ning, erhålles för billigare pris än den som förbrukas till
lyse. I Stockholm användes kokgas ganska mycket.
: Hvad är således elden?
| Vi ha nu redogjort förs förbränning af ljus, lysoljor,
Å lysgas," ved och kol. Vi ha funnit att dessa ämnen, om
de först upphettas, förena sig med luftens syre under
H stark värmeutveckling; vid ljus, lysoljor, lysgas och ved
å åtföljes detta af en låga, under det att kol vid fullt luft-
= tillträde utan låga ehuru under stark glödgning öfvergår
i till kolsyra. Vid kolets förbränning kunna vi således ej
- tala om eld i egentlig mening. Af de olika ljussorterna,
[ lysoljorna och ved utvecklades i hettan gaser; vid lys-
gasen ha vi den redan färdig. Det är dessa gaser i glö-
dande tillstånd som bilda lågan, hvilken blir lysande, om
: den innehåller ännu oförbränt, glödande kol. Vi kunna
| således nu tydligt och klart säga, hvad elden är:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
