Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domedagar (1920) - Förrädaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRRÄDAREN
Jag känner ännu svedan,
fast det är längesedan
och fast jag detta ärligt glömma vill.
Omkring oss våren jäste.
Vi svärmade, vi läste
allt klangfullt som vi kunde utantill.
Om dig jag länge undrat
och hade dig beundrat
så häftigt som man kan vid sjutton år.
Du var för mig den bäste,
en lösen och ett fäste.
Du hade ett så vackert, slarvigt hår.
Jag rodnade av lycka
när jag din hand fick trycka.
Du var ett huvud högre minst än jag.
Du mig till himlen höjde,
och länge ej det dröjde
förrän vi svurit ett fostbrödralag.
Vi skulle världen frälsa
med all vår unga hälsa,
vi skulle dränka ondskan i vårt ljus.
Vi skulle allt fullkomna.
Det var så svårt att somna
om kvällarna för stora tankars brus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
