Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* INLAND.
111
det kunde iuteressera en och annan, att se, huru vårt språk, under en
tiderymd af sjuhundra år. så förändrat sig, att vi nu icke kunna förstå
hvad sora då sjöngs:
"Vikveriom galit
Vard thannog hällt
Giörrædi gramr
Giafmilldr oc framr.
Flest folk vard hrætt
Adr fengi sætt.
Ënn gislar tok
Sà er giölldin iök.
Vann siklingr sött
Vid snarpa drott,
Leyfdr er lydom kærr,
Leikhergi nærr.
Reyniar flydo rikt
Oc reiddo slikt
Aulld festi and,
Sem audlingr baud."
Hvilket ungefärligen betyder:
Vikväring dä
Sågs ängslig gä:
Ty mot sin drott
Han sig förgått.
Kort blef hans strid:
«
Fick tigga frid,
Till böter fälldes
Och gislan ställdes.
Raskt hjelten drog
Till Leikberg, slog
På flygten der
Rymarnes här.
Vid lekens slut
De måste ut
Med tunga gärden
Så slöts den färden.
Man utsätter — jag vet dock icke med hvad ledning — tiden för
detta slag till år 1147. Tysta och dock så betydelsefulla stå tvenne
bautastenar vid Lökeberg. En ofvanpå höjden synes vidt och bredt; den
andre står söder ut, i en lund nedanför kullen, och en tredje ligger
kullslagen mellan häda, dock vida närmare den på höjden stående. Äro de ett
minne af slaget, kanske uppresta till framtida varnagel för bönderne? —
Jag vägar ej rigtigt bejaka detta, ty stenradens rigtning i norr och söder
tyder snarare på hednatiden. Men det kan dock vara möjligt. Att
uppresa bautastenar på valplatsar, var visserligen ett hedniskt bruk,
förskrif-vande sig frän Odin eller — soiu på annat ställe skall visas — från än
äldre tider. Meu christeudomen afskaffade icke andra plägseder än dem,
som på ett eller annat sätt stod i strid med dess Väsende, och hit kan
icke bruket att resa stenar öfver i strid fallne, eller till minne af något
slag räknas. Vid Vefran, nära hit intill, skall förr hafva stått en mängd
bautastenar och en väg, på Restads ägor, utmed hvilken flera griftrösen eller
s. k. »varp1’ ligga, heter Varpevägen. Ödman säger derom, att varpen äro
efter tvenne brudskaror, "som der råkats, om företrädet trätt och
hvarandra nedlagdt.’’ "Men," fortfar ban, ’andra säga att der stått ett fältslag,
Skårbyslag kalladt, hvarom i norska krönikan skrifves." (Skärby ligger
ett stycke ostligare på gränsen af Karreby). Vid vägen upp till Hålta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
