- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
283

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Ömsesidigt motswarande partiklar. 283
än — än (modo -— modo). De iInInortalitate animi Socrates non tum
hoc, tum il1ud, sed iden1 sempel— disputavit. –
Anm. 4. Non modo — sed (utan etiam) anwändes wanIigen, när
man fogar det heIa till en del och sålunda det följande i sig inbegriper det
föregående. Wid sed står ofta ett oInnes, cuncti, univell–sus, totus, oml1i-
no o. w. —Suln consecutus non modo, ut domus tua tota, ged (utan
fastmera) ut cuncta civitas me tibi amicissimuln esse cognosceret. Dock äco
undantag härifrän icke sällsynta. I nekande satser, i synnerhet iretoriska
frågor, uttrycker non modo — sed ett nedstigande från det större till d.et
mindre (jag wiIl icke säga -—, utan bIott). Qua3 civitag est in Asilla,
quve non modo (äfwen non djcam) imperatoris aut legati, sed uniug tribuni
militum animos ac spi1—itl1s capere possit?
Anm. 5. Med non modo q(solum) förenas äfwen en andra negation:
non modo non efterföljdt af sed (Verun1) etiaIn (potius). när man går frän
det mindre till det större, och af ne — quidem, när man går från det större
till det mindre. Pugl1a1—e plvo sl1is colnPnodis, non p1–o salute comlnuni, non
modo virtutis non est, sed est etjam (ll)otiu3) ilnmanitatis (Iångt ifrån —
så till ocb med). Hoc tibi” non modo l1onlaudi, veruln etiam Vitio dandum
puto. Ego non lnodo tibi non i1–ascor, sed ne 1–epllVehendO quidem factum
tuum (wredgas så litet på dig, att jag icke en gång). Om båda satserna,
som inIedas af non modo non och sed ne —quidem, hafwa ett gemensamt
predikat, som står i den senare satsen, så heter det wanligen non modo i
st. f. non modo non, d. w. s. negationen i ne — quidem gäller för båda
delarne. Sapiens Vir non modo facere, sed ne cogita1–e quidem quidquam
audebit, qūod non honestum sit.
Anm. 6. Det swenska lika mycket —- som öfwersättes med non
minus— quam eller (med omkastning af de swenska satsdelarne, när största
wigten ligger på den förste af desse) non magis quam. T. ex. Alexander
förrättade lika mycket en simpel soIdats åIigganden som en fälthecres =
Alexander non ducis magis quam militis munera exsequeb..atur eller Alexandel–
non minus militi8 qualn ducis munera exsequebatu1–. Ar satsens ilmehåll
nekande, så öfwersättes non magis —- quam med lika litet som.
Qūi est animll1s in a1iquo mol–bo, non magis est sanus, qll1am id col—pus,
qll1od in mo1–bo est.
B. Disjunktiv motswarighet.
§ 352. aut — aut
vel —— vel
sive — sive.
Af twenne genom aut åtskilda begrepp utesluter det ena
det andra. Genom vel — vel betecknas, att det skall auses lik-
giltigt, hwiIketdera alternativet wäljes. sive — sive är antingen
detsamma som vel si—— vel si (Se § 249, 4) eller, olln det
åtskiIjer twenne nomina, lemnar det oafgjordt, huru saken skall
benämnas.
Omne enuntiatum aut verum est aut falsum. Nihil est
tam conveniens ad 1—es vel secundas vel adversas quam ami-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free