Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wergelandstiden. 1820—1845 - Henrik Arnold Wergeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK ARNOLD WERGELAND 81
Oslo sett fra Grønnlia. Huset i forgrunnen tilhørte ifl. tradisjonen Wergeland
og beboddes av ham i 1838—39.
vise forståelse som i den mesterlige novelle «Fjeldpresten», noe av det
ypperste han har skrevet på prosa, et klassisk stykke fortellerkunst. Det
er en egen stillferdig patos i skildringen av presten som åndelig forfaller
i den ensomme dal. Men i almindelighet går han angrepsvis til verks.
Verst går det utover prokuratorstanden, som skildres i en rekke blodige
agitasjonsnoveller, «Exekution — Auktion — Exekution — Auktion»,
«Blodsugeren», «Nok en Blodsuger» og «Sognefjorden».
I sin brennende iver efter å komme enhver forurettet til hjelp kom
Wergeland også til å ta sig av jødene, som efter grunnlovens $ 2 ikke
hadde adgang til riket, og her tok han det tyngste løft i agitasjonen. Den
nærmeste foranledning var at en jøde som var kommet til Kristiania i
1839 uten leidebrev, blev utvist uten å få sette foten i land. I juni samme
år sendte Wergeland stortinget et motivert forslag om ophevelse av bestem-
melsen i grunnlovens $ 2. Forslaget blev optatt som eget av stortingspresi-
dent S. Sørensen. I 1841 utgav Wergeland sitt «Indlæg i Jødesagen». Saken
kom fore i 1842. Konstitusjonskomitéens innstilling, forfattet av J. A.
Hielm, gikk ut på bifall, men forslaget blev forkastet, idet bøndene og
prestene stemte mot. Straks efter fremsatte Wergeland på ny sitt forslag
og vedblev like til sin død å arbeide for saken. Hans viktigste skrifter
er «Jødesagen i det norske Storting» (1842), «Jøden. Ni blomstrende
Tornekviste» (1842) og «Jødinden. Elleve blomstrende Tornekviste» (1844).
Forslaget falt både i 1845 og 1848 og blev først vedtatt i 1851.
Av de to dikteykluser hvormed han kjempet for jødesaken, er den
6 — III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
