Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militära synpunkter på hälsofarlig mikrovågsstrålning, av Uno Brämming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Värmeutveckling i hud (|||||), underhudsfett
( \\\\\) och inre vävnader (/////) i procent av
totalt absorberad energi. Den övre raden visar
förhållanden vid hudtjocklek 0,2 cm, den undre vid
0,4 cm. (Underhudsfett 0—3 cm efter x-axeln).
ökad blodcirkulation. De vätskefyllda organen i
bukhålan samt ögonen saknar i stor utsträckning denna
förmåga till temperaturreglering, varför det är främst
dessa organ som kan skadas genom strålning. Det
har också undersökts huruvida hjärnan kan vara
speciellt känslig för mikrovågsstrålning och
uppvärmning i samband därmed. Vid experiment med
apor har det bl.a. visat sig, att om man placerar en
100 W-sändare på ca 300 MHz strax ovanför apans
huvud dör apan efter ca 5 min på grund av
temperaturhöjningen i hjärnan.
Beträffande människokroppen har de medicinska
undersökningarna sammanfattningsvis kommit till
följande resultat:
a) Vid frekvenser under 1 000 MHz absorberas
energin till nära 40 % av kroppens vävnader. I området
mellan 1 000 och 3 000 MHz varierar
värmeabsorp-tionen kraftigt mellan 20 och 100 %. Vid frekvenser
över 3 000 MHz absorberas energin till ca 40 %.
b) Strålning under 1 000 MHz förorsakar
uppvärmning på djupet och vid frekvenser över 3 000 MHz
absorberas värmen till största delen i ytterhuden. Vid
strålning på frekvenser mellan 1 000 och 3 000 MHz
utvecklas värmen till stor del i underhud och inre
vävnader, fig. 1.
Av det ovan sagda kan följande slutledningar
dragas.
Strålningen mellan ca 100 MHz och 1 000 MHz är
farlig med hänsyn till att värmeabsorptionen är
ganska stor och genom att den sker i inre vävnader
där förekomsten av känselnerver är sparsam, varför
varning ej ges i tid.
Strålning mellan 1 000 ocli 3 000 MHz kan vara
mycket farlig med hänsyn till att absorptionen kan
vara hundraprocentig och att värmeutvecklingen till
stor del sker i inre vävnader.
Strålningen över 3 000 MHz är mindre farlig genom
att värmeutvecklingen till allra största delen sker i
huden, där riklig förekomst av nerver ger möjlighet
till tidig varning för överhettning.
Man har vidare fastställt att det endast behövs en
effekttäthet på 0,02 W/cm2 vid 3 000 MHz för att
människokroppen efter viss tids bestrålning
uppvärmes 1°C, vilket, som ovan angivits, kan vara kritiskt.
Som jämförelse kan nämnas att den man, som enligt
ovan dog av radarbestrålning, var utsatt för en
effekttäthet på 25—50 W/cm2. Skador på ögon har
förekommit vid 0,2 W/cm2.
Farliga militära strålningskällor
Finns det då inom landet några militära
utrustningar som arbetar på "farliga" frekvensband och
som kan ge upphov till de ovan nämnda farliga
ef-fekttätheterna? Ja, därom råder ingen tvekan. På
grund av sekretessen kan exakta frekvenser och
ut-effekter för våra militära utrustningar icke angivas,
men allmänt kan sägas att många
markradarstationer av i dag kan anses som farliga strålningskällor.
De arbetar i allmänhet på mellan 1 000 och 3 000 MHz
och uteffekterna kan kanske variera mellan 500 och
5 000 kW pulseffekt. Utvecklingen går mot allt högre
uteffekter för att öka stationernas räckvidder, vilket
är nödvändigt för att säkerställa upptäckt i tid av
överljudsflygplan och ballistiska robotar. I USA
pågår sålunda, enligt uppgift i Aviation Week i mars
1959, utveckling av en radarstation på 3 000 MHz med
50 MW pulseffekt och 50 kW medeleffekt.
Effekttätheten i W/cm2 på ett visst avstånd från
en radarstation kan beräknas approximativt, om man
känner stationens pulseffekt, pulslängd, pulsfrekvens
och antennförstärkning med hjälp av ekvationen för
fri vågutbredning, som kan skrivas
5 = 8- lO" • P -å’!’ G
r
där S = medeleffekttäthet i W/cm2
P = pulseffekt, kW
<5 = pulslängden, ^s
f = pulsfrekvens, Hz
G = antennförstärkning, ggr
r = avstånd, meter
Ekvationen kan även återges i nomogramform, fig.
2. Det i nomogrammet inritade exemplet visar
beräkningarna för en ganska normal luftspaningsradar
Fig. 2. Nomogram för beräkning av effekttäthet vid
strålning från pulsradar.
.158 ELTEKNIK 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
