Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 EM MR ATI ONSUTR EDS 12TOEN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA O ATA.
kilometer landsväg. Hvem skulle för ett par mansåldrar sedan ha
kunnat tänka sig möjligheten af något dylikt?
Ar 1905 hade Sverige 2’8 2 km. järnväg pä hvarje tiotusental hektar
af ytvidden. Motsvarande medeltal för hela Europa var 3’is, nämligen för
Västeuropa 5’87 oeh för Östeuropa I’u km. Förenta Staternas sitfra var 3• t t.
Pu tiotusen inb. hade Sverige samma år 23"ss kilom, järnväg, hvilken
siffra, såsom bekant, är den högsta i Ku ropa. Västeuropas medeltal var endast
9’is kilometer, Östeuropas o-os och hela Europas 7 48. Från denna
synpunkt stå dock åtskilliga länder i främmande världsdelar, med stora naturliga
rikedomar men gles befolkning, högre än vi. Argentina hade 34-ii
kilometer järnväg pr tiotusen inb., Förenta Staterna 41-30, Brittiska Australien
53*66 och Kanada 60-os.
Anläggningskostnaden för vara järnvägar uppgår numera till omkring
en milliard kronor en oerhörd kapitalplacering i ett icke rikare land än
vårt. Det är naturligtvis ön ekonomisk börda att nödgas nedlägga sä stora
utgifter å samfärdsmedlen, men det är ju en nödvändighet som
sammanhänger med landets vidsträefcthct och karga odling. För öfrigt är vårt
järnvägsnät såsom helhet, betraktadt icke någon alltför dålig affär ens från
reu-fabilitetens synpunkt — alltså äfven oafsedt de indirekta fördelarna.
Att de svenska järnvägarna, trots befolkningens gleshet, gifva någorlunda
afkastning ä det däri nedlagda kapitalet, beror framför allt på deras billiga
anläggningskostnad. Ar 1905 uppgick denna endast till 101,000 francs pr
kilometer, eller mindre än i hvarje annat europeiskt land. Den europeiska
genomsnittssiffran var 367,000 francs pr kilometer, Västeuropas tal 419,000
och Östeuropas 261,000 francs. De engelska järnvägarna ha kostat äuda
till 873,000 francs pr kilometer i medeltal. Äfven i de främmande
världsdelarna gifves icke något land, åtminstone intet mera betydande, som har
byggt sina järnvägar sä billigt som vi. För Förenta Staterna är medelsiffran
224,000, och för Kanada 195,000 francs pr kilometer.
Ut våra järnvägar äro så billiga, betyder, såsom bekant, icke att de
äro dåliga. De äro endast enklare lill sin utrustning än flertalet andra
länders. Angående öfriga faktorer, som hiir inverkat, se t. ex. Sveriges land
och folk, sid 907.
Till den ofvannämnda enklare utrustningen hör också en jämförelvis liten
vagnpark, hvilket belt naturligt förklaras af den mindre lifliga trafiken i ett
glest befolkadt land. På hundra kilometers bana har Sverige 13 lokomotiv,
medan det europeiska medeltalet hinner till 31. 1 detfa hänseende stå,
egendomligt nog, Förenta Staterna endast i jämnhöjd med oss: därstädes finnas ej
fullt 15 lokomotiv pr hundra kilometer banlängd. — Af personvagnar har
Sverige 23 på hundra kilometer, Europa i medeltal 65, men Förenta Staterna
endast 9. Man ser, huru öfvervägande Amerikas järnvägar äro afsedda för
godstrafik. Af godsvagnar ha Förenta Staternas järnvägar mer än 500 pr
hundra kilometer bana. Europa i genomsnitt hinner ännu högre, eller till
nära 800, medan vi i Sverige stanna vid ungefär 320.
Det har naturligtvis ett visst iutresse att jämföra järnvägarnas vagnpark
också med folkmängden. En bygd med tiotusen inb. har i vårt land för sitt
behof 3 lokomotiv, 6 personvagnar och 76 godsvagnar; en europeisk
normalbygd af samma folkmängd disponerar 2 lokomotiv, 5 personvagnar och
60 godsvagnar; en motsvarande bygd i Förenta Staterna 6 lokomotiv, 4 per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
