Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 EMIGRATIONSUTREDNINGEN. BETÄNKA .YDE.
Jämfördt med folkmängden är akerarealen och då äfven produktionen
af landtmannavaror synnerligen ringa i lllekinge. — med det enda undantaget
för potatisen. I samband härmed iir också kreatursstocken mycket fåtalig.
Kornas mjölkafkastning (omkring 1,800 kg.) iir högre än i de småländska
länen men hinner icke till riksmedeltalet (1.801 kg.). Eget nog aftager
kornas mjölkproduktion frän öster till väster och är alltså minst i det till
Skåne gränsande Listerlandet.
Brukningsdelarnas storlek är medelmåttig, 9 ii 10 hektar åkerjord pa
hvarje. Arrendatorcrna utgöra blott något mer än procent af jordbrukarnas
bela antal, den lägsta siffran i vårt land med nudnntag för ön Gottland.
Länets Skogsmark uppgår till 40 % af bela arealen; häraf tillbör
naturligtvis det mesta de nordliga delarna vid gränsen mot Småland, där den
steniga och blockrika moränmarken icke lockat till odling. Troligen
öfverstiger afverkningen återväxten, men ännu förekommer knappast, skogshrist.
Också äro länets träförädlingsverk få och obetydliga; det synes nästan, som
om steuhuggerirörelsen ocli fisket lagt beslag på intresset, ty inga större
sågverk finnas vid kusten.
Fisket liar ganska stor betydelse för skärgårdsbefolkningen, och näst
efter Göteborgs och Bohus län torde Blekinge ha -törsta antalet fiskare i
förhållande till hela folkmängden. Äfven handelsflottan, särskildt ångfartygs-,
är betydande. Säkerligen står detta förhållande i samband med att länets
skärgård är den rikast utbildade vid bela södra Östersjön.
Industrien. Sedan gammalt är lllekinge kändt för sin stenindustri,
hvilken alltjämt utgör en af länets viktigaste näringar. Det är ju också helt
naturligt, att den urbergskust, som ligger Tyskland närmast, i första hand
skulle blifva tagen i anspråk för stenbrytning Det var äfven en tysk man,
som pa 1850-talet grundlade denna industri. Viktigast i detta afseende bland
de förut nämnda bergarterna är kanske kustgneiseu, som tillgodogöres i en
mängd stenbrott i skärgården från Honneby nästan ända ned till Sölvesborg.
Denna gneis, som af stenhuggarna kallas klyfsten, utgör ett förträffligt material
till gatsten, emedan den pa grund af sina utpräglade förklyftningsriktningar
med största lätthet kan bearbetas. Den i östra delen af länet förekommande
Tvingsgraniten är mindre lätt att bearbeta; den användes mest till
hyggnads-och st.räcksten. Karlshamnsgraniten iir den för brytning minst lämpliga
bergarten, och på den kuststräcka, som denna granit intager, äro stenbrotten
därför relatift fätaliga. Den inom länets västra del allmännast förekommande
diabasen brytes i rätt stor skala under namn af »svart granit», så godt som
uteslutande till grafvårdar. Om bergarten är rent svart, betingar den i
Tyskland ett mycket högt pris, ända till 250 mark pr kubikmeter. Den
viktigaste af dessa diabasgångar sträcker sig tvärs igenom Karlshamn. —
Malmer saknas fullständigt, om man undantager sjönialmen i några skogssjöar
i trakterna upp emot Smålandsgränsen.
I närmaste samband med den stora potatisodlingen står att
stärkelsefabriker, bränneriet- och destilleringsverk äro länets vikligaste industrigrenar
näst efter steuhuggerirörelsen. Läuets öfriga industri är till större delen
byggd på tillgången på vattenkraft. Inom den östligaste delen, där terrängen
är jämnare än eljest vanligt, finnas inga vattendrag med nämnvärda fall;
sådana träffas blott i de aar, som från Småland rinna ned till Blekinges
södra kust.. Lyckeby- och Niittraby-aarna, som utmynna i Karlskrona skärgård,
drifva blott mindre anläggningar; viktigare är Ronneby-ån, hvars fall strax
norr om staden lämna kraft till flera industriella anläggningar, af hvilka den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
