Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTEK. BLEKINGE LÄN.
325
viktigaste är Kalliuge järnverk. Länets förnämsta vattendrag är Mörrumsån,
snm kommer frän Åsnen. Smalands näst största sjö, och därför har bådo
riklig oeh relatift konstant vattentillgång. Uppe i skogsbygden bildar den de
viktiga fallen vid Hemsjö, där en stor elektrisk kraftstation är anlagd, och
på sin viig vidare mot söder drifver den Åkeholms yllefabrik, Halda
fickurs-fabrik ni. H. verk. Mie-an drifver Strömma spinneri, Granefors metallverk
samt flera mindre fabriker, och Holja-an Olofsströms stora bruk.
Med järnvägar ar Blekinge synnerligen väl försedt, bättre än hvarje
annan del af vart land med undan t: ig af Skåne. Samtliga blekingska banor
äro åstadkomna af enskilda bolag, liksom i grannlänet Kalmar. Trafiken
försvaras något at de vii\land<* spårvidderna, sora förklaras genom anslutningen
till grannlänens banor.
Utskylder in äro i länets landskommuner i allmänhet ganska höga, delvis
beroende pä det betydliga antalet understödstagare.
Länets städer halva, såsom förut omuämnts, i allmänhet företett en
sällsynt svag folkökning. I nder långa tider har tillväxten renlaf varit mindre
än på landsbygden, hvilket näppeligen har något motstycke i vårt land, annat
än några årtionden i Dalarne och i Västerbotten. Karlskrona iigde redan är
1800 fullt 10,000 inb., och var då Sveriges tredje stad. Enligt Wargentins
uppskattning skall folkmängden \ id midten af 1700-talet hafva utgjort 12,000
personer, i hvilket fall Karlskrona bör vid den tiden ha varit, större äfven
än Göteborg ocb säledes kommit Stockholm närmast. Men denna betydande
folkmängd berodde uteslutande pä stadens egenskap af att vara hufvudstation
för rikets örlogsflotta, liksom de starka växlingarna i folkmängden, om
ofvanstående siffror äro riktiga, torde hafva framkallats af den hiir förlagda
militärens olika styrka under olika tider. Inom det ekonomiska lifvet har
Karlskrona först i nyare tid spelat någon afsevärd roll. Under de senaste
båda årtiondena bar också folkökningen varit något högre än förr. —
Karlshamn har alltid drifvit en relatift betydande handel, och under senare tider
har det äfven i någon man blifvit en fabriksstad. Icke desto mindre har
folkökningen alltid varit ytterligt svag. Under de senaste tjugu ären har
utflyttningen varit större iin inflyttningen. — Sölvesborg äger en, i förhållande
’ill stadens storlek, betydande handelsflotta.
I Emigrationsntredningeus Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap, pastorsämbetet i Kyrkhult samt förste
Provinsialläkaren i läuet ocli provinsialläkaren i Ronneby.1
Hushållningssällskapets sekreterare framhåller, att mindre hemmansägare,
som behöfva biförtjänster, haft god tillgång till sädana inom stenindustrien
och byggnadsverksamheten. Skogsförtjänsterna hafva däremot under de scuaste
åren minskats pa grund af skogssköflingen. De större hemmansägarne hafva
’let vida bekymmersammare. De vuxna sönerna och döttrarna vilja ej längre
kvarstanna i hemmet utan gä till industrien eller emigrera. I fråga om
jordbrukets skötsel konstateras en afsevärd väckelse. Rotfrnktsodlingen bar gjort,
åfgjorda framsteg, hvartill väsentligen bidragit sockerbruket i Karlshamn. I
’råga om landtmannaprodukternas försäljning »får man hoppas», att.
kooperationen inom en snar framtid kommer att taga hand om denna sak. Inrättandet
!l’ gemensamma spannmålslagerhus står pa dagordningen. —-
Egnahemsrörelsens förmåga art, minska utvandrigen öfverskattas ofta. Den högre sociala
ställningen och de större förtjänster, man hoppas pä i Amerika, bibehålla sin lockelse.
1 Jfr sid. 221 liär ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
