Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lXnsöpver-siktbr. malmöhus län.
347
Hälsingborg har utvecklat sig under en rivalitet mot Malmö, hvilken
med större fördel kunde ersatts af ett samarbete mot den danska
konkurrensen. Hälsingborgs folkmängd uppgick år 1800 blott till 1,700 personer, och
ännu under flera, årtionden därefter var tillväxten ieko betydlig. Framstegen
togo sin begynnelse under 1 MO-talet, och stegrades starkt från och med tiden
för de första järnvägsbyggnaderna. Höjdpunkten representeras af tidrymden
1861/1890; under 1890-talet förspordes en viss afmattning. Äfven
Hälsingborg har, liksom Malmö, utvecklat sig både såsom handelstad och såsom
fabriksstad, men har därtill förmått åstadkomma äfven en handelsflotta, som
numera öfverträffas endast af Göteborgs och Stockholms.
Också Lund har börjat blifva en fabriksstad; både i fraga om handel
och industri står det åtskilligt högre än t. ex. Uppsala, hvilket väl i första
rummet får tillskrifvas den längre hunna ekonomiska utvecklingen hos den
omgifvande näjdcn. Folkökningen har varit ganska jämn, ined undantag lör
cn tjuguårig stagnation under tidrymden 1881/1900. — Landskronas
uppblomstring är icke jämförlig med Hälsingborgs, men stadens utveckling är i alla
fall ganska betydande. Folkökningen har varit ovanligt jämn, dock under
tidrymden 1851/70 något högre än annars, men något lägre under de sista
tjugu åren, under hvilka inflyttningen varit obetydlig. Trots sin förträffliga
hamn är Landskrona i främsta rummet en fabriksstad. Under 1880-talet
sprungo inkomsterna vid stadens tullkammare på ett oväntadt sätt i höjden,
men härefter har pä detta område följt en djup baisse. Stadens bandelsflotta
är den sjunde i ordningen bland vara städers men är dock tämligen obetydlig. —
) stads utveckling har nästan alltid varit långsam. I Trelleborg hafva
industri, handel och sjöfart nätt en ganska stor lifaktighet, dels på grund at’
dou nya kontinontalrouten, dels med stöd af den omgifvande rika landsbygden.
1 Kmigrationsutrcdningens Bilaga XVII är offentliggjordt ett uttalande i
ämnet af länets Hushållningssällskap. Den ekonomiska ställningen — säges
däri - bland de mindre jordbrukarno, som nödgas söka biförtjänster, är för
närvarande god, pä sina ställen till och med mycket god. Till följd af industriens
kraftiga utveckling, ej blott i städerna utan äfven rundt om pä landsbygden,
linnes nästan öfverallt tillfälle till väl betaldt extra arbete vid någon
industriell anläggning. Förutom sockerbruken finnas på länets landsbygd
tegelbruk, cement-, stärkelse-, sprit- och torffabriker, kolgrufvor, kalkbruk,
sten-huggcricr m. m., hvilka alla sysselsätta en mängd närboende mindre
jordbrukare. En synnerligen viktig biförtjänst är skötseln af sockerbetorna. Före
detta uppsving af industrien var de mindre jordbrukarnes ställning i
allmänhet betydligt sämre än nu. Emigration, till Amerika eller till Danmark, var
dä bland dem rätt vanlig. — Inom jordbruket hafva under senare tid
nyodlingsarbetena, märgling och annan jordförbättring inskränkts eller till och
nied inställts, emedan de med nuvarande arbetspriser äro oräntabla. Ej heller
odlingen af foderrotfrukter har ens i detta län gjort önskvärda framsteg. Till
följd bland annat af torpsystemets tillbakagång är tillgången på arbetskraft
för jordbruket betydligt minskad; mest. framträdande är bristen på mjölkerskor.
— Inköpsföreningarna borde omhändertaga äfven försäljningen af
spann-mal, som borde magasineras i lagerhus, tills den kunde fördelaktigast afyttras.
1’roduecnteu sluppe därigenom många ölägenheter och kunde erhålla lån eller
förskottslikvid på sin inlämnade spannmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
