Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
EMIGRATIONBtlTREDNINGEN. BETÄNKANDE.
Det fiuncs ett litet land i den österrikiska monarkien, som är nästan
jämnstort med Skåne men som lefver under helt andra ekonomiska
förhållanden; detta land är Bukovina. Det är ej utan att en jämförelse mellan
dessa båda länder är af åtskilligt intresse. Bukovinas areal är 10,441 kvkm.,
Skånes 11,274 ; skillnaden är alltså, såsom nyss nämnts, icke mycket stor.
Bukovina har endast 300,000 hektar odlad jord, men Skåne G00,000 hektar.
Bukovina har väl 200,000 hektar ängar och beten, mot i Skåne, endast 55,000
hektar ängar, men de skånska ängarna äro nog ojämförligt öfverlägsna
do karpatiska betesmarkerna. Ett afgjordarc företräde är Bukovinas 450,000
hektar skog mot Skånes 300,000 hektar.
I ärliga medeltal frambringar Bukovina 320,000 deciton hvete, men
Skåne nära 000,000; för rågen äro talen resp. 350,000 och 1,000,000; för
kornet resp. 410,000 och 1,000,000; för hafren resp. 580,000 och 1,380,000.
Tillägges för Bukovina 850,000 dt. för majsen, blir Bukovinas sammanlagda
skörd af dessa säden ungefär 21/» millioner dt., men Skånes 4 millioner.
Af potatis vinnes i Bukovina 3l/a millioner dt. årligen, i Skåne fullt samma
-i|fra; af hvitbetor torde Bukovina ej frambringa tiondelen af hvad Skåne ger.
Bukovina har 70,000 hästar, Skåne nära 120,000. Af kor har Bukovina
107,000 och Skåne 246,000; det behöfver ej sägas, hvar kvaliteten står högst.
Af öfriga nötkreatur finnas 121,000 i Bukovina och 135,000 i Skåne; för
fåren äro talen resp. 189,000 och 08,000; för svinen resp. 219,000 och
340,000.
Bukovina har, praktiskt taladt, intet bergsbruk, ingen industri, (med
undantag möjligen för några smärre träförädlingsverk); vidare ingen sjöfart
och intet fuske. Hvilken roll dessa näringskällor spela i Skånes ekonomiska
lif, behöfver ej här framhållas.
Efter dessa jämförelser blir det af intresse att efterse, huru stor
folkmängd hvartdera landet lifnär. Det befinnes att Bukovina liar 800,000 inb.
och Skåne 700,000. Och pä de sista femtio åren har Bukovinas folkmängd
ökats med 65 procent, Skånes med 40 procent.
Det är ej meningen att önska sig Bukovinas »standard of lifc»
öfvcr-flyttad på Skåne. Men nog känner man sig frestad att fråga, huruvida
verkligen i vårt land lcfnadsanspråk och ekonomisk företagsamhet stå i den
rätta proportionen till hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
