Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 EMIGIiATlONSUTREDNINC.EN, BETÄNKANDE.
l’ub. 142. Folkökningen i Älfsborgs län från IHIO till ID 10.1
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omflyttningsresultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omflytt- nings- resultat.+} Däraf Inrikes. Utrikes.
1810..... 152,783
1811 20 .... 169.138 + 16,355 15,085 + 1,270 + 1,270 —
1821, 80 .... 196.700 + 27,562 27,287 + 275 + 275 —
1831 40 .... 217,387 + 20,687 21.377 — 690 — 690 —
1841,50 .... 244.868 + 27,481 27.1500 - 119 — 119 —
1851/60 . . . 268,234 -t- 23.366 31,897 8.531 — 7,172 — 1,359
1861,70 .... 278,271 + 10,037 30.407 20,370 — 10,987 — 9,888
1871 80 .... 288.101 + 9,830 83,283 - 23.453 — 13,696 — 9,757
1881 90 . . . 275.152 — 12.949 30,027 42,976 — 14.068 — 28.908
1891 00 .... 279,514 + 4,362 24.874 — 20.512 — 6.937 — 13,575
1901 10 .... 287,692 + 8,178 22,435 14,257 — 2.706 — 11,551
rullstcnsgrus och sötvattensaflagringar i dessa trakter utmärka sig genom sin
kalkhalt, exempelvis i Ätrans dalgång norr om Ulricehamn.
Torf markernas areal har beräknats utgöra 72 % af länets bela ytvidd.
Inom länets västgötadel finnas flera mycket stora mossar, t. ox. den bekanta
Komosse, cn ofantligt stor, ödslig högmosse, belägen på gränsen mellan
Älfsborgs och Jönköpings län. l)en till förstnämnda län hörande delen omfattar i
rundt tal 2,500 hektar. Torfmarkerna likna i dera afseenden västra Smålands
och Hallands och äro alltså fattiga på kärr, men särdeles rika pä högmossar,
hvilka ofta hafva ganska ansenliga bränntorfslager. Inom länet finnes alltså god
tillgång pä mossar, lämpliga för bränntorfs- och torfströberedning. På många
trakter, särskildt inom södra Älfsborgs län, finnas också bränntorfs- och
torfströfa-briker. I samband härmed kan erinras om ett större utdikningsföretag,
fullbordadt ar lit I o, nämligen Sämåns reglering inom fyra socknar i Kinds
härad, hvarigenom närmare 3,000 tunnland blifvit vunna för odling.
De östliga trakterna af länets Västgötadel äro mycket högländta, särskildt
mellan Borås och Jönköping. Det.ta höjdparti, som ligger öppet för de
västliga, regnförande vindarna, har till följd däraf högre nederbörd än hvarje
annan del af vårt land nedanför fjälltrakterna. Klimatet iir i dessa trakter
mycket hårdt. Särskildt anmärkningsvärd är den exceptionellt korta tid af
året, som är fullständigt frostfri; på några orter är denna tid kortare än i
norra Lappland, och till och med i juli månad iir nattfrost ej sällsynt.
Länets nordvästra delar äro i detta afseende lyckligare lottade.
Folkmängden i Älfsborgs län uppgick år 1750 till 114,000 personer,
år 1810 (inom dåvarande gränser) till 154,000, och är 1010 till 288,000
personer. I äldre tider var folkökningen stark, men under utvandringsperioden
rådde länge stagnation eller folkminskning. Först under de senaste åren
hafva förhållandena i någon ringa mån förbättrats igen. Är 18G5, vid
utvandringens begynnelse, omfattade länet G8 promille af Sveriges bela
folkmängd; numera har* andelen sjunkit till 52 promille.
Den starka folkökningen inom länet i äldre tider berodde på en hög
fruktsamhet inom äktenskapen (stundom visserligen motvägd af låg
giftermåls-frekvens) samt pä gynnsamma dödssiffror. Härtill kom att utflyttningen var
1 l.änsgränsorna äro här unitierade (såsom i Bilaga V, Tab. 68), och talen förete
därför miudre afvikelser från t. ex. samma bilagas Tab. 30 och 31 eller tabellen
Bid-213 har ofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
