Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11ÄNSÖ K V K KS I kl’ ti K. ÄLI^BORIiS i,ÄN.
ej förmå, är det emigrationen förekommer, enär de föredraga detta framför
af dem såsom skamligt betraktadt att tjäna andra. Emigreringen är ej beroende
af oförmågan att här kunna finna sin utkomst, utom möjligen i mycket enstaka
läll, men lättjan och oförnöjsamheten, föranledd af den onda tidsandan, är
största och enda felet.» — Ett stort fel, som vidlåder denna bvgd och hvilken
äfven spelar en betydlig roll vis à vis emigrationen, är den gamla sedvänjan,
att hemmanen, med fullt uppsatt lösöre, här alltid öfverlåtas å äldsta sonen
för en »spottstyfver ocli den öfriga barnskaran, i dit flesta läll rätt stor, får
atnöja sig med något hundratal kronor. Vana vid ett godt hem, förlora de
yngre syskonen snart intresset för sin utsiktslösa tillvaro i fäderneortcn, och
sä följer belt naturligt emigration till Amerika, där de alltid hu släktingar
eller bekanta.
Kronoläiismanucn i Valbo härads norra distrikt, Allvar von Sncidcm,
skrifver: Förr var det endast, tjänstehjon och torparbarn som reste till
Amerika, numera resa nästan lika mycket söner och döttrar af ganska välsitucradc
hcmmansegare. Den förra kategorien går nu ofta till städerna, industrien
och de stora arbetena, de senare däremot resa till Amerika, enär del. ännu
så länge är stridande mot bondearistokratiens begrepp och värdighet att
åtminstone här hemma ingå i de stora arbetarskarorna med deras socialistiska
läggning. Ett ej ovanligt skäl till emigration är de ungas vantrefnad
i hemmet. I vår rastlösa tid kan den äldre generationen icke uppfatta den
nutida ungdomens känslor och behof. I>c gamle anse som en fullkomligt
onödig, för att. icke säga afskyvärd uppoffring af både tid och pongar, om
ungdomen vill besöka ett ungdomsmöte, skytt,etätian eller annan förströelse,
och följden häraf blifver ständigt kif och strid i föräldrahemmet.»
Kyrkoherden A. M. . I unggren i Od. Sedan Boråsindustrien de senare
ären gjort oerhördt uppsving, är emigrationen så godt som slut.. Ungdomarna
mellan femton och tjugu år söka sig nu gifvet till industriorterna i och kring
Boras. Tjänare, och synnerligast arbetare för jordbruket, stå ej att få för
snart sagdt, något pris. Äfven välbärgade hemmansegarebarn ägna sina. krafter
åt, industrien. Landtbruket lider grufligt af brist på arbetskrafter och skötes
därför allt annat än rationellt, ja cndels icke alls. Torpen, förr ganska
talrika på gårdarnas utskiften och skogsskiften, stå nu allmänt öde, och jorden
ligger obrukad, trots det att här betalas oerhördt höga pris för allt
jordbruksarbete. Endast familjer med barn, som kunna förmås stanna i hemmen, äro
här i stånd att sköta nugot, större jordbruk.
Kyrkoherden C. K. Hasselrot i I Ingared. Så länge tillfällena till
ekonomisk förtjänst äro så mycket större, i Amerika än i Sverige, är det omöjligt
att hindra emigrationen. Det enda, som måhända kunde i någon mån minska
den, vore om det kunde beredas tillfälle att till rimligt pris få köpa jord
och bilda egua hein.
Kyrkoherden L. .1. Kiilldal i llol. Ilar i Älfsborgs län har kärloken
till jordbruket aldrig varit synnerligen stor men så mycket större till
geschäftet?. Affärsman och spekulant är älfsborgaren par préférence, lians
kärlek till jordbruket har icke här på trakten aftagit, snarare tilltagit. Ej
heller liar affärssinnet dödat pieteten för föräldrar och anhöriga. Man slumpar
icke bort den fäderneärfda torfvan, utan kämpar hårdt för att kunna behälla
den och lyckas i allmänhet. Ingen allmogejord har öfvergått i händerna på
personer af hencmnnnaklasscti, titan tvärtom förekommer det i hela trakten,
att de gamla hemgårdarna, hela eller styckade, komma i allmogens händer.
Böndor med vuxna barn hafva ock bättre förutsättningar än några andra för
att kunna med vinst bruka jorden i våra dagar, dä arbetet blifvit allt för
dvrt för jordbruket i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
