Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMFQR ATIONSUTUKDNINi: lSN. KBTXNKANDK.
Kontraktsprosten A. N. Beckman i Färgelanda har lämnat, en mycket klar
och distinkt öfversikt af utvandringen från dessa trakter; hans skrifvelse må
därför här återgifvas i sin helhet. Emigrationen frän Färgelanda började
helt plötsligt år 1806, då en bel del personer, däribland tvenne större familjer,
på en gäug utvandrade. Sedan höll sig siffran låg under 70-talet, men steg
starkt under 80-talet., då den ock nådde sin höjdpunkt, sjönk något litet under
90-talet samt har sedan hållit sig nästan konstant. — Utan tvifvel var den
närmaste orsaken till emigrationens uppkomst öfverbefolkningen och den däraf
följande svårigheten att med de begränsade resurser, som då förefunnos, vinna
nöjaktig utkomst. Detta bestyrkes af den stora rörlighet i fråga om in- och
utflyttning, som ägde rum omkring midten af förra århundradet. Man hade
synbarligen svårt att slå sig fram och sökte sig därför utvägar både här och
där. Prosten Lignell, som på 40-talet utgaf sin beskrifning öfver Grefskapet
Dal, säger på ett ställe ungefär så här: om folkökningen kommer att fortgå
ander de följande 50 ären sä, som den har gjort under dc föregående, måste
statsmakterna inskrida för att förhindra den, ty det komnter icke att finnas
minsta fläck, där cn enda person ytterligare kan finna sin bergning. Denna
profetia har i så måtto icke besannats, som folkmängden nu ickc är större
än den var för 50 är sedan. Men i midten af det gångna seklet växte
befolkningen starkt, ja, sa starkt, att den till sist hade svart att lifnära sig. öfver
allt, där det fanns någon möjlighet, bröts marken upp och lades under plog.
Torplägenhetcr och backstugor uppstodo i inängd. men räckte ända inte till
för det ökade behofvet. Jordbruket stod lågt, och industri saknades,
.lordmånen var karg och klimatet hardt. Missväxt tillstötte. Öfverflöd pä
arbetskraft fanns, men den kunde ickc tillgodogöras, livart skulle öfverskottet taga
vägen? Det öfriga Sverige hade intet behof däraf, och hembygdens resurser
voro uttömda. Mänga fingo gä utan arbete och kunde inte försörja sig och
de sina. Förtjänsten räckte inte till, åtminstone icke för familjeförsörjaren.
Arbetslöshet, fattigdom, bettleri tilltogo i förskräcklig grad, och vägarna
öfversvämmades af tiggare. Det gick sa lungt, att kommunalnämnden i
Färgelanda måste, för att afhjälpa nöden, i midten på GO-talet anordna offentlig
bespisning. Dessutom utdelades tvenne gånger i veckan mjöl och penningar,
och det var icke ovanligt att vid dessa sammanträden hundratals personer
anmälde sig till erhållande af hjälp. Vid samma tid öppnade sig ock Amerika
pä ett helt annat sätt än förut för emigrationsströmmen från Europa, framförallt
genom de så högst väsentligt underlättade kommunikationerna. Det var dä
icke underligt, utan måste betecknas såsom naturligt, berättigadt och
nödvändigt, att. öfverskottet af Dalslands befolkning, som här -hemma lefde under så
härda villkor, sökte sig väg till det fjärran landet i västern, där man,
åtminstone i jämförelse med hemlandet, kunde genom sitt arbete förtjäna sig
nöjaktigt uppehälle. Utvandringen sammanhänger nära med förhållandena pä
jordbrukets område här hemma. Pä 70-talet fick jordbrukaren en rad af goda
år. Uafrcu, den förnämsta inkomstkällan på den tiden, stod högt i ]iris.
Emigrationen blef också obetydlig. Pä 80-talet förändrades ställningen i grund.
Sädespriserna sjönko till ott minimum. Hafre och råg kunde inte produceras
med vinst. Jordbruket måste belt och båliet omläggas från extensivt till
intensivt, frän sädesproduktion till mjölkproduktion. Tyngdpunkten måste förläggas
till ladugarden. I denna förvandling, som för öfrigt ännu icke är genomförd,
hade befolkningen af mänga orsaker svårt att följa med. Följden blef ökade
ekonomiska svårigheter, och emigrationen tillväxte häftigt, ja, nådde sin kulmen.
Pä 90-talot och sedermera förbättrades så småningom jordbrukarens ställning
genom åkerjordens intensivare skötsel ocli ändradt tullsystem. Emigrationen
sjönk också, om iin inte i så hög grad som man haft skäl att vänta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
