Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KMIÖRATrONSüTKEDNINGKN. BETÄNKANDE.
Af jör ti hyn k eller därtill hörande binäringar lefde 65 a 66 procent
af Värmlands befolkning sir 1900. Hela jordbruksbefolkningen uppskattades
till 167,000 personer; ar 1H40 uppgick den till omkring 176,000.
Tillökningen på dessa sextio år är alltså — negativ.
Af den värmländska jorden upptager åkern ej fullt 12 procent, den
naturliga ängen 2’/* och skogen något öfver 77 procent. För impedimenten
o. d. återstå alltså endast 8 procent. Värmland iir tydligen i främsta
rummet. ett skogsland.
Den odlade jordens fördelning inom Värmland iir synnerligen ojämn:
dess relativa areal växlar från 1 % i .Vi|dal* härads öfre tingslag till 32
i Xäs härad. En grupp för sig bilda Älfdals öfre och nedre, Färnebo samt
Fryksdals öfre härader; de ligga till allra största delen af sin ytvidd ofvan
högsta marina gränsen, och morän är därför sa godt som den enda jordarten.
Följden häraf är, att deras åkerareal är mycket obetydlig: den varierar
mellan l och 6 "„ af ytvidden. Nordmarks. Jösse, Fryksdals nedre och Gill
bergs härader bilda eu annan grupp, som omfattar Värmland mellan
Frykensjöarna och riksgränsen. Dessa delar af landet bildade vid slutet af
istiden en skärgård; deras jordmån utgöres därför både af sedimentära jordarter
och morän, och åkerarealen är pä grund häraf större än inom den första
•-Tuppen; den varierar mellan 10’:> och 15 .. Återstoden af länet, alltså
slätterna närmast Vänern, som helt och hållet legat under hafvets nivå och
därför ha långt mera sediment än morän, äro ännu mera uppodlade;
hithörande härader ha nämligen en åkerareal af mellan 19 och 32 % af bela
ytvidden. Den odlade jordens utbredning inom Värmlands län är alltså direkt
proportionell mot sedimentens och omvändt proportionell mot moränens
omfattning. Till denna fördelning af åkerarealen medverka säkerligen tvänne
andra faktorer, nämligen det blidare klimatet och den äldre bebyggelsen i
-ijdra delen. Att likväl jordmånens beskaffenhet är af största inflytande,
framgår bland annat däraf, att i de trakter, där sedimentära jordarter och
morän förekomma tillsammans, den senare i Idott ytterst ringa grad blifvit
använd till åkermark.
Af kaat ningen af spannmål pr hektar är inom alla delar af länet
’mycket. ringa, äfven på slättbygderna närmast Vänern. Ingen annan del af
mellansvenska låglandet lämnar sa klena spannmålsskördar som just dessa
trakter. för vi-so beroende därpå att marken iir mera sandig och kalkfattig än
annorstädes pä detta lågland. Eu antydan om jordmånen- magra
beskaffenhet gifver hafreodlingens omfattning, som inom Värmland, liksom för öfrigt
inom ile tlesta trakter af det sydvästsvenska järugneisområdet. är mycket
>tor, och som bekant är hafre det minst fordrande sädesslaget i afseende pà
jordmanens beskaffenhet. Anmärkningsvärdt nog lämnar potatisen, som ju
älskar grusig och sandig mark, större skörd inom detta län än riksmedeltalet.
Värmland delar härutinnan lott med vårt lands nordligare delar.
Skiljaktigheterna mellan olika trakter af länet i afseende pä skördeutbytet äro
icke särdeles stora; stundom uppväges en låg siffra för spannmålsskörden at
en hög siffra för potatisskörden, så t. ex. i Älfdals härads öfre tingslag, som
lämnar klen spannmåls- men den högsta relativa potatisskörden i länet.
allmänhet kan dock sägas, att jordbruket står högre pä slätterna i söder
än längre mot norr; härom vittnar exempelvis mjölkproduktionen pr ko, som
frän kusttrakterna minskas ju längre mot norr man kommer. I förbigående
må dock anmärkas, att detta förhållande delvis beror pä olika kreatursraser
och icke nödvändigt innebär en ekonomisk underlägsenhet för det nordliga
Värmland. — Länets norra delar ha ett högt antal far, äfven detta ett
vittnesbörd nm den magrare jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
