- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
407

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄXSÖFVEltSIKTEII. VÄRMLANDS LÄN.

107

För liinet i dess helhet utgör mjölkproduktionen 1,67» kg. pr ko, undor
det att riksmedeltalet är l,8’.il kg. Kreatursstockens tillväxt i Värmland
under det sista seklet liar i allmänhet varit svag; af oxar, ungnöt och får
har antalet minskats. Kornas antal har dock ökats rätt starkt, och sannolikt
i någon man äfven svinens.

Brukningsdelarnas medelstorlek är U hektar åker på hvarje, mot Id
liektar i medeltal för hela riket. Af samtliga jordbrukare äro endast något
mer än t> procent arrendatorer; riksmedeltalet är 15 procent.

Näst efter Västernorrlands och Gäfleborgs län är Värmlands det relatift
*kogrikaste. Minsta skogsarealen ha häraderna vid Vänern; Väse härad,
som har den relatift största åkerarealen, har minst skog, nämligen 56 K.
Skogrikast är Älfdals härads öfre tingslag, med 84 v Ingen del af länet
lider alltså af skogsbrist, och de allra flesta trakter ha skog långt, utöfver
det egna behofvet. Den moderna svenska trävaruexporten kan sägas ha
böljat i detta län (jämte Dalsland) under förra hälften af 1800-talet, och om
än dess tyngdpunkt sedan dess flyttats till mellersta Norrland, så aftorkas,
sågas och exporteras dock fortfarande betydliga mängder timmer. De största
sågverken ligga, såsom naturligt är, \id Klarälfvens nedre lopp, t. ex.
Berg-holmcn, Skåre, Klarafors m. fi., men äfven inom Glafsfjordcns dalgång träffas
en mängd sågverk. Emellertid bar under de senare åren en annan pä skog
och vattenkraft hvilande industri blifvit viktigare, nämligen
trämassefabrikationen, som inom Värmlands län tagit större omfång än annorstädes i Sverige.
I likhet med sågverken saknas trämassefabriker i länets nordligaste delar
samt inom bcrgslagsoinrädct längst i öster, men äro för öfrigt tämligen jämt
fördelade. I Klarälfvens dalgång ligga några af de största, t. ex. i
Karlstads härad invid hvarandra Forshaga och Klarafors, det sistnämnda äfven
pappersbruk, och i Kils härad Mölnbacka. Väster om Karlstad ligger
Slottsbron (Grums härad) och söder härom Billerud (Näs härad), den viktigaste
industriella anläggningen i Säffle köping. Bland de mänga trämassefabrikerna
vid västra Värmlands talrika vattendrag ma nämnas Stömne, Hill ringsberg
in. ti. i Gillbergs härad samt Töcksfors och Lennartsfors i Nordmarks härad.
Att trämassefabriker och pappersbruk äro relatift sällsynta i länets östra del.
beror otvifvelaktigt på att malmförekomsterna därstädes förlänat skogen dess
största betydelse såsom kolskog. \fven en annan på tillgången af bränsle
grundad industri, nämligen glastillverkningen, är talrikt representerad inom
detta län, men i likhet med trämasse- och pappersindustrien mest i de
trakter, där järn bruksrörelse saknas eller är obetydlig, alltså i västra delen af
länet. I>e största glasbruken ligga i Glafsfjorden dalgång, nämligen Eda
i .lösse, Glafva i Gillbergs och I.iljedahl i Grums härad.

Bergsbruket. Såsom redan blifvit nämndt, är det. inom
leptitberg-arternas område i östra delen af länet (Färnebo härad) som järnmalmer finnas.
I jämförelse med de tre andra länen, som tillhöra Bergslagen (Örebro,
Västmanlands och Kopparbergs), är malmbrytningen afgjordt minst inom
Värmlands, i det att. den blott utgör vid pass en tredjedel af brytningen inom
Västmanlands län, som näst efter detta lämnar den minsta ärliga
inalmkvau-titeten. Viktigast af de värmländska malmfälten är Persbergsfültet, beläget.
<•11 kna]|p mil nordöst om Filipstad. En mil norr om 1’ersbcrget ligger I .äng
bansfältet, och något väster om detta, knappt två mil norr om Filipstad, ligga
belt nära hvarandra Nordmarkens och Tabergs graffält. Malmen i
Långbans-fältets grufvor bcsta af blodstensmalm, i alla de öfriga fältens grufvor af
svartmalm. Det är naturligt, att länets flesta masugnar ligga inom samma
område som grufvorna, alltså i Färnebo härad, men äfven utanför detta träffas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free