Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4!I4 KM 10 R ATIONSUTK ED>’I Nfl EN. BETÄNKANDE.
Tub. 104. Folkökningen i Växter botlen» län frun 1810 till l[ilit.1
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omflyttnings-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omflytt- nings- resultat.+} Däraf Inrikes. , Utrikes.
1810..... 32,503
1811,20 .... 38,735 + 6,232 6,500 — 268 268
1821 30 .... 48.117 + 9,382 9.934 — 552 — 552 —
1831 40 .... 55,009 6.89’.’ 8.393 — 1,501 - 1,501 _
1841 50 ... . 68.179 + 13,170 12.881 + 289 y 389
1851.60 .... 82.046 + 13.867 14.172 — 305 — 305 —
1861 70 ... . 91,759 + 9.713 12,158 2,445 1.750 — 686
1871 80 ... . 106,544 + 14,785 18,360 - 3,575 - 3,104 471
1881 DO . \ . . 122.902 + 16,358 2()js78 — 4.520 — 2,549 — 1.971
1891/00 .... 143,7a". + 20.833 23.711 - 2,878 — 1,239 — 1.639
1901 10 ... . 161.366 17,631 27,026 — 9,395 — 1.412 — 4,983
mesta llro afsatt» vid en tid, då dalguugariia och slätterna utgjorde
hafs-liotten, ocli bildats genom fiujordens utslamning från dåtida stränder eller af
älfvarna inifrån landet ut,transporterats och aflagrats vid dessas mynningar,
sa har den ifrågavarande regionen betecknats såsom de marina lerornas och
älfsedimentens region. I allmänhet äro dessa jordarter ganska kalkfattiga, en
naturlig följd af berggrundens brist pä kalkstenar.
En högst betydlig del af länets areal upptages af myrmarker. Deras
ytvidd plägar uppgifvas till 16 % af hela länets, en siffra, som dock
säkerligen är åtskilligt för lå(?. Det är troligt, att torfmarker intaga minst en
fjärdedel af länet nedanför fjälltrakterna. Orsakerna till denna, stora
utbredning äro såväl topografiska som klimatologiska, inom moränomrädet är
landets allmänna lutning mycket svag och mångenstädes nästan omärklig, hvarför
den naturliga dräneringen är ytterst ofullkomlig. Därtill kommer sommarens
korthet, som inskränker afdunstningen från marken, hvilken vid
snösmältningen blifvit genomblött af vatten, så att den icke hinner uttorka; härigenom
gynnas naturligtvis de fuktighetsälskande torfbildande växterna. Till väsentlig
del äro dessa lätt förmultnande kärrväxter, och den af dem bildade torfven
är därför af godartad beskaffenhet såsom odlingsmark betraktad, men n andra
sidan utgöra mångenstädes svårigheterna för afdikning och öfverallt bristen på
kalk högst, afsevärda hinder för nyodling. Att torfven i dessa trakter saknar
betydelse såsom bränsle, är själfklart.
I klimatiskt afseende rada naturligtvis stora olikheter mellan detta
vidsträckta läns särskilda delar. Man torde i stort sedt kunna säga, att
skillnaden är större mellan de östliga och västliga än mellan de nordliga ocb
sydliga delarna, eller med andra ord, att en färd från kusttrakterna upp mot
fjällen leder genom mera olikartade trakter än en resa från de sydligaste till
de nordligaste kustområdena. I allmänhet torde kunna sägas, att
kusttrakterna erbjuda för jordbruket, gynnsammare klimat genom särskildt under hösten
forlängd vegetationsperiod, tack vare det i Bottniska viken magasinerade
vär-meförradet. Längre inåt landet blir faran för höstnattfroster större, dock
med undantag för områdena kring de stora sjöarna, som för dessa trakter
spela samma viktiga roll i klimatiskt afseende som Bottniska viken, om än
mindre utpräglad.
1 Lätisgränscrna äro liär unifierade, s&som i Bilaga V. Tab. 68, och talen förete
därför smärre afvikelser mot t. ex. samma bilngag Tab. 30 ocli 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
