Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BXWfeÖFVERSIKTEH. KORKBOTTENS BAN. Öl!)
Iiaokstugusittareklassen är också ganska talrik inom Norrbotteus Hin,
isynnerhet inom Tornodalen. Då dessas existensmöjligheter på de flesta ställen
äro synnerligen begränsade, äro de tvungna att söka sig bort till sådana
trakter, som kunna erbjuda de bästa arbetsförtjänsterna, llackstngusittarnes
antal minskas därför i de Hesta socknarna, i det att de dels emigrera, dels
utflytta till industrisamhällena inom länet, särskildt till Kiruna och
Malmberget.»
»l)å jordbruket inom Norrbotten i främsta rummet måste baseras på
foderväxtodling, kreatursskötsel och mjölkhushållning, sa äro mjölk och
mejeriprodukter uorrbottensbondens viktigaste afsättningsprodukter. Ordnandet af
särskildt. mjölkförsäljningen upp till de stora lappländska grufsambällena har
därför varit en fråga af stor vikt för de landtbrukare, som ligga så nära
1,11 lea Riksgräns-banan, att de kunnat, deltaga i dessa leveranser. Frågan
synes emellertid nu kunna lyckligast lösas genom sammanslutning emellan de
levererande landtmännen a ena sidan och emellan konsumenterna a den andra
sidan, och de båda sammanslutningarnas direkta affärsförbindelse med
hvarandra med undvikande af alla mellanhänder.»
Jägmästaren Gustaf Tjäder i Arjeplog skrifver: »Skogshushållningen å
hemman inom reviret (Arjeplogs socken) regleras jämlikt bland andra
bestämmelser i Kungl, förordningen den ’20 januari 1804 ang. hushållningen
med allmänna skogarna i riket, enligt, hvilken, som bekant,
lappmarkshemmanen innehafvas med inskränkt dispositionsrätt till skogen. Detta stadgande
kan — bland andra utan egentlig öfverdrift sägas hafva räddat de
lappländska privatskogarna, och hade medfört än större välsignelse, därest
lappmarkens bofasta befolkning icke i sä stor utsträckning som skett afhändt sig
nyttjanderätten till skogen på do stora arealer, som vid afvittringen anslogos
åt hemmanen. Till följd af detta obetänksamma tillvägagående, tillika med
den i aflägsna skogsbygder vanliga okunnigheten i jordbruk, har
befolkningens ekonomi kommit på sä svaga fötter, att folkets lefnadsstandard jag
talar nu speciellt om Arjeplogs socken — under klena skördeår kommer
ganska nära det som i bättre lottade landskap betecknas med ordet nöd. Den
enda skörd som kan påräknas är gräs. Att korn eller råg mognar, hör till
sällsyntheterna. I hvarje fall äro de åkerarealer som besås sä små att de,
äfven om säden mognade, icke mäkta gifva hemmanet den för året till
husbehof erforderliga kvantiteten. Det är alltså på ladugården man har att lita.
Till följd af den nyss påpekade okunnigheten i jordbruk blifva emellertid
fodcrförhållandena klena äfven under goda är dä man så godt som
ingenstädes kominer sig för att liiggu an pä fleråriga vallar, skötta pä
förnuftigt sätt, utan stöder bela sin ladugårdsskötsel pä mer eller mindre magra
stanängar (myrar i skogen) och pa det ä de afröjda backarne invid gården
själfväxande, tunna och korta gräset. Dä jag till det nämnda lägger odling
uf potatis — hvilken i många fall är slut redan fram pä våren, — har jag
i korthet uppdragit konturerna af det för Arjeplogs socken typiska
jordbruket.
Under sådana förhållanden skulle naturligtvis råda ständig nöd, om icke
den goda tillgången på utmärkt fisk i de stora och mänga vattendragen funnes.
Men kontanta penningar fordras också. Dessa anskaffas hufvudsakligen genom
arbete i skogen, antingen med virkesdrifniug ät något bolag, som köpt större
virkesposter på krouoskogsauktion, eller genom afvurkning och försäljning (på
flottleden) af från kronans skog inköpta vindfällen och torra träd. Det senare
slaget af skogsarbete var under de allra sista ären af 1800-talet mycket
lönande, emedan arbetslöner och virkesprjser voro höga och tillgången på
vindfällen — efter ett par ödeläggande stormar — riklig. Sedermera har nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
