Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6f> 6
EMIORATIONSUTREDNINHRN. BETÄNKANDE.
lagstiftningen. Jordbrukens storlek blef nu af mindre betydelse;
ingen behöfde svälta ibjäl ens pä det minsta jordstycke, om han
blott ägde möjlighet att tjäna något dessutom. Problemet var ej
längre det gamla enkla; kombinationerna voro snart otaliga. Och
under inflytande häraf fann man sig till sist, år 1881, kunna släppa
hela den gamla restriktiva jordstyckningslagstiftningen. Numera kan
den svenska jorden, praktiskt taladt, delas i nästan huru små delar
som helst.1 I)et blir jordbrukarens egen sak att tillse att han kan
finna sin utkomst ändå, och därtill har han ju också i våra dagar
långt flere utvägar än förr.
Frågar man så, huru jordstyckningen ställer sig till
omflyttningsproblemet, måste till en början ihågkommas, att vid utvandringens
begynnelse var Sveriges industrialisering ännu endast i sitt första
vardande. Under sådana förhållanden bör utflyttningen gärna ha
blifvit stor i trakter med långt hunnen jordstyckning, där en
jämförelsevis betydande del af befolkningen kunde väntas lefva i tryckta
omständigheter. Däremot borde utflyttningen blifva mindre från
trakter med stora brukningsdelar och alltså med i regeln bättre
betrvggadt välstånd.
Tvifvelsutan kunna äfven många fakta framdragas, som bekräfta
en dylik regel. Utflyttningen blef genast stor från Småland,
Värmland och Nordskåne, men höll sig vid mycket måttliga siffror i
Uppland och Västmanland.
Redan från begynnelsen funnos dock åtskilliga omständigheter,
som här inverkade modifierande. En ort med stora brukningsdelar
kan äga en talrik befolkning af torpare och daglönare, ocb bland
dessa kan ju alltid utflyttningshägen förutsättas. På en ort åter med
smärre brukningsdelar måste de själfständigt näringsdrifvande
jordbrukarnes antal vara det vida öfvervägande; i denna jämförelsevis
oberoende ställning kunde någon gång ligga en motvikt mot
utvandringslusten.
Under tidernas lopp har naturligtvis de modifierande
omständigheternas antal och betydelse blifvit allt större. Sedan utvandringens
begynnelse är nu redan ett halft sekel förflutet, och Sverige är
indu-strialiseradt i en grad som man då icke kunde ana. Nu för tiden
är det därför icke lätt att konstatera något samband mellan
jord-styckning och utflyttning. En allt större betydelse får säkerligen
tillmätas de olika bygdernas folklynne. Och här komplicerar sig
förhållandet ytterligare därigenom, att detta folklynne kanske mången
gång är en bidragande orsak också till att jordstyckningens egen
historia på olika orter ställt sig så som den faktiskt gjort. Det kan
vara samma egenskaper hos upplänningen, som åstadkommit både att
jorden i Uppland fått förblifva uppdelad i jämförelsevis färre lotter
1 En särskild lagstiftning är. såsom bokant, i senare tid genomförd för Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
