Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. SKIFTESVÄSENDET.
667
än annorstädes, ocli att upplänningen ej gärna emigrerar. I båda
hänseendena kan däremot värmlänningens lynne tänkas ha verkat i
den motsatta riktningen.
Angående den betydelse, som gällande sedvänjor vid arf.skifte
äga för jordstyekningen, redogöres något närmare under rubriken
Hemmansägareklassen här nedan.
1 sitt omnämnda arbete om den svenska jordstyckningspolitiken
betonar doc. Wohlin, att lagstiftningsåtgärderna i detta fall i
längden visade sig icke kunna hålla stånd gentemot utvecklingens egen
gång, — tills ju hela denna lagstiftning till sist inhiberades, såsom
ej längre ens i teorien motsvarande sitt ändamål. Vi återgifva här
hans slutord i ämnet, så lydande:
»Från allmännare synpunkter sedt, iir den gamla besutenketspolitikens
misslyckande i Sverige ett bevis, bland många andra, på omöjligheten att
genom lagstiftningsåtgärder hejda en oundviklig och naturnödvändig historisk
utvecklingsprocess. En sådan utveckling må föra till lycka eller olycka för
samhället, framdrifves den af tidehvarfvet» mäktiga ckouomiska och andliga
krafter, sä kan den icke förebyggas genom lagparagrafer. Nyare forskningar
hafva låtit allt klarare framstå, huru jämförelsevis ringa praktisk betydelse
som världshistoriens mest. berömda ekonomiska lagar, t. ex. de romerska
åkerlagarna, i själfva verket haft, och huru samhällslifvets stora
omvandlingar i alla tider framkallats af ekonomiska och sociala realiteter, ej af
lagstiftningsåtgärder. I Sverige kunde besutenhetslagstiftningen icke
upprätthållas, emedan densamma gick stick i stäf med den kvantitativa
befolkningsperiodens oemotståndliga krafter, stod hindrande i vägen för befolkningens
starka kraf på individuell frihet, på själfständig yrkesverksamhet och på tidig
familjelycka ä eget jordbruk. Mycket elände, liksom mänga lysande framsteg,
följde af denna utveckling, men densamma var oundviklig.»
De sista orden passa särskildt in på den stora
folkökningsperioden å den svenska landsbygden mellan åren 1810 och 1865. Såsom
förut påpekats, skapades härigenom otvifvelaktigt en viss
»öfver-befolkning», som sedan resulterade i den stora emigrationen. Att
säga. om det ekonomiska tillståndet skulle varit bättre eller sämre
i vårt land omkring år 1865, om denna starka folkökning uteblifvit,
— är naturligtvis omöjligt. Säkert är, att Sveriges uppodling och
utveckling i så fall skulle gått vida långsammare; kanske skulle
härigenom åstadkommits, att det allmänna välståndet ej ställt sig
fördelaktigare hos den mindre befolkningen än hos den större.
Skiftesråsendet.
T fråga om skiftesväsendets betydelse för omflyttningsfrågorna
återgifva vi såsom orienterande inledning en liten skildring af Carl
Larsson i By.1
1 1 arbetet Åtta kvällar, Stockholm 1912: sid. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
