Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. II EMM ANSÄGAREKL. ASSEN.
673
blir ur stånd att, med nuvarande höga arbetspriser, uppehålla ett
rationellt jordbruk. De smärre gårdarna reda sig härutinnan bättre,
emedan de äro i mindre behof af lejd arbetskraft.
Också finner man såsom regel, att jordens skötsel står lågt i
landsdelar, där den s. k. aristokratiska arfskiftesprincipen ännu är
eller varit rådande; bit höra t. ex. större delen af Mälarprovinserna
samt Öst- och Västgötaslätterna, slättbygderna i Värmland m. fl.
Doc. "Wohlin har betitlat sin afhandling i Bilaga X: »Faran af
bondeklassens undergräfvande i sammanhang med de gamla
arfve-jordsåskådningarnas upplösning, emigrationen och bondjordens
mobilisering.» Det betänkliga i företeelsen är väl dels upplösningen af
släkttraditionerna, — hvilken, såsom allt bortdöende af tradition, i
viss mån innebär ett moraliskt försvagande, — dels den liknöjdhet
och ringaktning för allt hvad jordbruk beter, som i våra dagar är
en sa vanlig företeelse hos den nya generationen inom våra
bondesläkter. Gentemot denna »jordtrötthet» hos var gamla allmoge står
en växande »jordhunger> hos de klasser af samhället, som ännu ej
pröfvat jordbesittningens glädje oeh risker, — ett behof, som särskildt
den i vara dagar med så mycket intresse omfattade »egnahemsrörelsen»
söker både att framkalla och att tillmötesgå. Denna egendomliga
öfverflyttning af en hel del af den svenska jorden frän en gammal
samhällsklass till en ny, utgör cn af de mest anmärkningsvärda
företeelserna i det nutida Sveriges ekonomiska historia.
Hvad är orsaken till jordtröttheten? Svaret är alltid:
»jordbruket bär sig inte»; »det är den sämsta handtering som finns»;
»ingenstädes annars lönas ens arbete med så ringa afkastning». Särskildt i
skogsbygderna, — äfven utanför Norrland, — växer pessimismen,
när man ser huru år efter år skogskapitalet måste tillgripas för att
hålla jordbruket öfver vattnet. Därtill har man ju i Amerika jordon
så godt som till skänks, en jord ej belastad med inteckningar och
skatter och kräfvande jämförelsevis litet arbete. En del af vara
emigrerade hemmasöner blifva i själfva verket jordbrukare igen i
Amerika. Jordtröttheten gäller alltså i dessa fall endast jorden i Sverige.
Såsom botemedel mot ofvannämnda onda framhålles vanligen
endast ett: större upplysning, i och för jordens intensivare skötsel.
Frän många af våra meddelare upprepas och betonas detta, i ordalag
som ibland nästan verka inlärda och därför bos läsaren uppväcka ett
stilla tvifvel. Att ett rationellt jordbruk både skapar ett lifligare
intresse hos brukaren och gifver bättre afkastning, är väl i och för
sig obestridligt. Men svårligen ban man förmå sig att tro, att detta
skulle vara det enda oeh tillräckliga botemedlet.
Vidtgående elconomisTca reformer erfordras nog; det tillbör
fackmannen att säga hvilka, och huru de skola åstadkommas.
43—112201. Emigralionsutredningen. Betänkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
