Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G92 emigrationsütkedningen. betänkande.
Inhysesklasserna är dock icke utvandringen, utan öfvergången till
industrien. För hemmansägaresönerna har, såsom förut omnämnts,
industriarbetarens ställning sällan visat sig lockande, men för
in-hysingen ocb backstugusittaren liar den betecknat en högst väsentlig
förbättring. 1 detta fall, som i så mänga andra, bar industrien
trädt hjälpande till, när Sveriges jordbruk ej längre varit i stånd
att gifva landsbygdens befolkning dess behöriga utkomst.
Vid 1900 års folkräkning utgjorde hela befolkningen inom
back-stugu- och inhysesklasserna, efter inräkning alltså äfven af
familjemedlemmarna, 285,900 personer. Pä de särskilda länen fördelade sig
denna befolkning på följande sätt:
Värmlands . . . . 21,744
Malmöhus . . . . 24,414
Älfsborgs. . . . . . 22,998
Kristianstads . . . . 19,048
Kronobergs . . , . . 16,810
Kalmar . . . . 15,423
Blekinge . . . . . 15,241
Kelatift taget är denna grupp talrikast i Kronobergs och
Blekinge län, där den ännu omfattar mer än 10% af bela
befolkningen, — på Blekinge läns landsbygd till och med 14-Vs%, eller mer
än en sjundedel. Här träffas säkerligen ett uttryck för den inom
stora delar af Blekinge och Småland rådande fattigdomen. Hela
denna befolkningsgrupps aftagande, till följd af öfvergången till
industrien, är gifvetvis en samhällsgagnelig företeelse.
Angående antalet öfriga daglönare inom jordbruket finnas icke
tillförlitliga uppgifter. Större delen af dem utgöres af personer, som
icke äro yrkesutbildade, utan lifnära sig af grofarbete inom industri
eller jordbruk allteftersom tillfälle erbjuder sig. Huruvida antalet
hithörande personer under senare tider ökats eller minskats, är icke
möjligt att afgöra. De jämförelsevis höga arbetslönerna i våra dagar,
ej minst för grofarbete, torde göra det ekonomiska tillståndet inom
denna samhällsgrupp relatift drägligt, där icke arbetslösheten — ofta
periodisk — samt ett regellöst lefnadssätt göra de gynnsammare
faktorernas inverkan om intet.
Bristen pä arbetskraft
i våra dagars svenska jordbruk är ett synnerligen ofta öfverklagadt
förhållande. I detta hänseende, såsom i så många andra,
representerar den nuvarande tiden den rena motsatsen mot tillståndet vid
utvandringens början, vid hvilken tidpunkt det stora antalet
back-stugusittare och inhyseshjon vittnade om öfverflödande arbetskraft
på den svenska landsbygden. Förändringen har åstadkommits genom
Göteborgs o. Boh. . 14,574
Norrbottens. . . . 12,891
Jönköpings .... 12,616
Östergötlands . . . 12,802
Örebro......9,049
Hallands.....8,766
Västernorrlands . . 8,433
Västerbottens . . . 7,938
Kopparborgs .... 7,2-17
Södermanlands. . . 7,085
Stockholms .... 5,700
Västmanlands . . . 5,182
Uppsala......4,161
Gäfleborgs.....3.891
Jämtlands.....3,088
Gottlands..... 435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
