Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordbruket.
bristen på arbetskraft.
fi95
industriens uppblomstring samt genom emigrationen. Till följd af
emigrationen liar, såsom förut påpekats, i mer än trettio år Sveriges
befolkning inom de mest arbetsföra åldrarna hållit sig undertalig.
Det iir ju icke annat än naturligt, att denna folkbrist till slut
koncentrerat sig på den af våra näringsgrenar, som gifver den lägsta
attöningen, alltså på jordbruket.
I sin cirkulärskrifvelse, i september 1907, till rikets
Hushållningssällskap begärde Emigrationsutredningen deras uttalande äfven
angående denna fråga. De inkomna svarens lydelse var följande.
Vi erinra om att desamma ingåfvos under åren 1908 och 1909 och
alltså nu äro något gamla.
Stockholms län. Tillgången på arbetskraft vid jordbruket liar under
dc senaste ären minskats, men bar denna minskning först under de senaste
tio åren blifvit mera allmänt kännbar. För närvarande råder flerstädes brist
på arbetsfolk, särskildt ogift, cliuru löneförmånerna alltjämt stigit.
Uppsala hin. Iiristen på arbetare har ander de senaste åren allt mera
tilltagit och numera stegrats ända till olidlighet. Såsom de närmaste oeh
verksammaste orsakerna må anföras den höga aflöning, som industrien
åtminstone tidvis erbjuder arbetare, den längre fritiden inom industriarbetet,
stads-lifvets lockelser samt, en växande motvilja mot jordbruksarbete. Den på vissa
håll härskande tendensen att lämna minsta möjliga arbete i utbyte mot högsta
möjliga lön har börjat göra sig gällande äfven bland jordbruksarbetarne.
Södermanlands län. Det iir först under det sista årtiondet soin svårighet
att anskaffa arbetskraft till jordbruket egentligen yppat sig, något tidigare i
närheten af Eskilstuna och i de närmast Stockholm belägna delarna af länet,
senare i öfriga delar, och sist i de trakter som äro sämst lottade pä
kommunikationer. Från länets arbetsgivareförening, som omfattar ett. 150-tal större
jordbruk, uppgafs förliden höst att efter flyttniugstidens slut en brist
förefanns å c:a 600 fasta jordbruksarbetare. Och säkert är att. redan förut
arbetskraften måst inskränkas vid alla gårdar samt att den näppeligen tal
ytterligare minskning utan att jordbrukets skötsel blir allvarligt lidande; detta så
mycket mera som, i följd af stark socialistisk agitation, arbetsvilligheten under
do sista åren betänkligt minskats. Hvad däremot beträffar arbetarnas
förmåga att åstadkomma fullgoda arbetsprestationer, har denna snarare ökats,
såsom en följd af stigande upplysning och den uppryckning, som den
socialistiska rörelsen onekligen medför.
Östergötlands län. Att tillgången på arbetskraft för landtbrukets behof
blifvit mera knapp är ett sakförhållande, som icke lär kunna bestridas. Men
orsaken härtill torde ej så mycket vara emigrationen utan fastmera vår
framåtgående industri, som med öfvermäktig konkurrens drager till sig våra
dugligaste arbetare. Härigenom hafva äfven jordbruksarbetarncs löner stigit, så
att dessa ungefärligen fördubblats under dc sista 20 å 25 åren.
Jönköpings län. Tillgången på arbetskraft för jordbruket har
otvifvelaktigt minskats under dc senaste 40 åren, om ock bristen pä arbetskrafter
först under de senaste 6—8 åren blifvit afsevärd. Den jordbruksarbctande
klassens förmåga att åstadkomma fullgoda arbetsprestationer är helt visst lika
stor nu som för 40 år sedan, men intresset för tillvartagandet af husbondens
rätt och bästa håller på att försvinna; med andra ord: det gamla patriarka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
