Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694
bmiqrationsutrbdninc)en. betänkande.
liska förhållandet mellan husbonde och tjänare går bort, och i stället komma
de kollektiva aftalen.
Kronobergs län. Bristen torde först på do senare 15 à 20 ären gjort
sig kännbar och utvecklats i samma mån som industrien inom landet dragit
landtbefolkningen till de större städerna. Plikttroheten i arbetet har synnerligen
pa sista decenniet märkbart aftagit, beroende på känslan af lättheten att om
ej här så där erhålla arbete, ofta oberoende af medförda betyg. Agitation
och rykten om framgångsrika strejker samt cn allmän oro och jäsning i
sinnena, i sin tur beroende på att vi nu hafva att göra med den första
generationen modernt folkskolcbildadc individer, torde äfven hafva minskat intresset
för arbete — för andra.
Kalmar läns Norra. Tillgången på arbetskraft i jordbruket har varit
stadd i stadig tillbakagång. Någon egentlig brist har dock icke förefunnits
förrän under de senaste fem åren. Särskildt för vissa förrättningar, såsom
tjänst i ladugård och dylikt, bar tillgången på villig och duglig arbetskraft
dock länge gjort sig synnerligen kännbar. l)e bästa arbetarna emigrera eller
söka sig till städerna och industrien. De mindre arbetsdugliga personerna,
jämte äldre och minderåriga, stanna kvar vid jordbruket, men fordra dessa
lika stor arbetslön som de dugligare, ehuru de uträtta vida mindre. Kvinnorna
upphöra alltmer att deltaga i något slag af jordbruksarbete.
Kalmar läns Södra. Svårigheten att erhålla tillräckligt antal
jordbruksarbetare har inom Sällskapets område gifvit sig tillkänna först på de sista
fem à sex åren, och anser sällskapet, att tillgången minskats med ungefär 30
procent. livad angår den jordbruksarbetande klassens vilja och förmåga att
åstadkomma fullgoda arbetsprestationer, så fattas ej förmågan att utföra ett fullgodt
arbete, utan denna borde snarare hafva ökats pä grund af att arbetstiden
förkortats och arbetaren nu erhåller bättre kost än förr, men däremot har
den goda viljan i afsevärd mån slappats, hufvudsakligen beroende pa
socialistisk agitation och en allt mera omkring sig gripande slapphet i såväl
lefnadssätt som seder.
Gottlands län. Tillgången på arbetskraft i jordbruket har under de
senaste 40 åren starkt minskats, och den bristande tillgången har särskildt
blifvit kännbar från 1800-talet., sedan Iloma sockerfabrik anlades och därmed
en vidsträckt rotfruktsodling tillkommit, kräfvande större tillgång på arbetskraft.
Samtidigt ha stora vattcnaflcdningsförctag och järnvägsanläggningar verkställts,
hvilka bundit mycken arbetskraft. För närvarande är bristen på inhemsk
arbetskraft sa stor, att hvarken jordbruk eller industri här kunde bestå i
samma omfattning och intensitet som nu utan fyllnad af arbetsfolk från
andra delar af riket eller från utlandet, än mindre vore utan sådan någon
utveckling möjlig.
Blekinge län. Tillgången på arbetare har varit i ständigt aftagande
under de senaste 10 åren och är f. n. otillräcklig vid jordbruket inom västra
delen af länet.
Kristianstads län. Tillgången på arbetskraft för det större jordbruket
är nu jämförelsevis begränsad, dock kan man ännu erhålla sådan. Däremot
är det svårare att få den tillfälliga arbetskraft för rotfruktrensning och dylikt,
som så väl behöfves. Rrist på arbetskraft bar inträdt i samma mån
industrien utvecklats och i stor mängd absorberat arbetskraften. Genom de bättre
daglöner, som erhållits dels vid denna, dels vid jordbruket, ha hustrur och
barn blifvit mindre villiga att deltaga i arbetet inom jordbruket. Allra värst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
