Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728 EMIGllATIONSljTREDNINOEN. BETÄNKANDE.
Tub. 233. Skönlen pr hektar af olika säden. I deciton.1
Årligen. Hvete. Råg. Korn. Hafre. [-Blandsäd. Baljväxter.-] {+Bland- säd. Balj- växter.+} All
Spannmål. Potatis.
1801/10 .... 12-1 Ill 13-1 11-1 11-9 13-8 11«» 99
1811 20 .... 12-8 11» 131 11-0 lif. 12(1 12-07 1C1
1821 30 .... 160 12-8 13-0 11-2 12-0 12-3 12-34 107
1831 40 ... . 15-8 12-7 12-r, u-o 11 1 12-8 12 21 100
1841, 50 .... 15-7 13-0 13-1 11-9 lif» 13-2 12-82 93
1851 60 .... 16 5 13-9 13-9 126 12-2 128 13 14 94
1861 70 .... 13’7 13 0 13-8 120 12 1 12-4 12-94 81
1871. 80 .... 14 a 13(1 14 7 131 14-8 140 13*09 83 :
1881/90 .... 14-4 138 löt 13-1 14-5 12-6 13 07 82
1891 00 ... . 16-5 14-4 14 a 13-2 1 I» 12’» 13-88 84
1901 10 ... . 18-9 14» 15 7 131 161 121 14à3 HJO
de särskilda sädenas siffror, såsom alltför osäkra, lien af samtliga
säden, tagna under ett, befinnes den årliga medel skörden per hektar
hafva utgjort, i deciton:
Ären Deciton.
1801 10......11»
1811/30......121
1821 30......123
1831 10......12 2
Innan man titan vidare affärdar dessa siffror med en hänvisning
till vår jordbruksstatistiks kända ofullkomlighet, må i betraktande
tagas, dels att den äldre statistiken dock bör ha varit snarast ännu
ofullkomligare än den nyare, dels att arealen är för äldre tider
beräknad under antagande af samnia utsäde pr hektar som år 1865;
skall någon skillnad anses ha ägt rum, bör utsädet under de flydda
tiderna snarast ha varit större än så. Bägge dessa omständigheter
verka i den riktningen, att förbättringen här ofvan hellre blir
angifven för stor än för liten.
Att, såsom talen här ofvan gifva vid handen, anslå
förökningen af den svenska jordens relativa afkastning till 22 % på det
senaste seklet, torde således knappast innebära ett underskattande
af den verkligen förefunna tillväxten. Om i betraktande tages den
större kostnad, som i våra dagar nedlägges på jorden, synas dessa
framsteg näppeligen kunna sägas vara imponerande.
För nagra af de senaste årtiondena kan cn jämförelse göras
äfven med främmande länder. Mellan Sverige och det Nordvästra,
eller germanska Europa i dess helhet befinnas proportionerna ställa
1 Talen, som äro beräknade pä grund af Tab. 23, 25 och 20 bär ofvan, äro
naturligtvis osäkra, i synnerhet för ären 1821/1850 ise aum. till Tab. 25). De höga siffrorna
lor hvctet under de fvrtlo ären mellan 1820 oeh 1860 kunna icke förklaras. Särskildt
svaga äro talen för baljväxterna; i fråga om dem bör ock ihågkommas, att cn stor del
vicker skördas endast såsom grönfoder. Med här gjorda reservationer torde tabellen i
öfrigt icke innehålla uppenbart osannolika resultat..
1841/50 ............12’8
1851 60 ............13-4
1861 70......12ü
1871 80 ............137
1881 90 ...... 13-7
1891 (JO......13»
1901/10......14-5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
