Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. SAMMANFATTNING.
729
sig ]iå följande sätt. Af hvete, råg, korn och hafre utgjorde den
sammanlagda afkastningen pr hektar, i årliga medeltal:1
Här råkar nu visserligen den senaste perioden, eller 1896/1905,
omfatta en del för Sverige synnerligen ogynnsamma år. Men äfven
om man för vart land insätter siffran för 1901,1910 i stället, eller Ut,
deciton, blir Sveriges tal endast 92 proc. af Xordvftsteuropas, hvilket
senare dock egentligen äfven borde höjas om det skall afse åren
1901/10. Vår ställning gentemot det öfriga germanska Europa har
alltså blifvit åtskilligt sämre än hvad den var för en mansålder
tillbaka. Också finner man här ofvan, att Nordvästeuropas tal på
tjngn år ökats från 13’6S till 15’sa deciton, eller med lti procent.
Oetta är ej synnerligen mycket mindre än den ökning (22 proc.),
som i Sverige kräft ett helt århundrade.
Under dessa förhållanden torde man ingalunda kunna säga, att
den svenska jordens afkastning företer någon särskildt gynnsam
utveckling under den senaste mansåldern, truts att man
koncentrerat en god del af sin energi på denna sträfvan. Förklaringen ligger
nog uti det förut påpekade faktum, att vid sidan af framstegen på
mänga håll har ett stillastående eller till oeh med tillbakagång ägt
rum i andra bygder, hvilket senare förhållande ofta undgår
uppmärksamheten. Dessa bygders jordbrukare komma nämligen icke fram
till landtbruksmüten oeh kreaturspremieringar.
I detta sammanhang kunna vi ej underlåta att påpeka en liten
omständighet, som troligen är ganska belysande. Jämför man uppgifterna om
jordens afkastning pr hektar, å ena sidan sådana de möta inom
jordbruks-litteraturen i allmänhet, å andra sidan t. ex. i det Frænckelska kartverket,
finner man att talen i förra fallet ofta uppgifvas betydligt högre än i det
senare. Äfven den sid. ’278 bär ofvan anförde granskaren i Ekonomisk
Tidskrift uttalar såsom sin mening, att statistikens siffror höra kanske ända
till fördubblas, för att man skall komma det verkliga förhållandet pa spåren.
Jämför man emellertid den svenska statistikens siffror med andra
västeuropeiska länders, visar sig snart att, våra tal förefalla ganska rimliga. Oin
vi fördubblade dem, ja till och med om vi endast ökade dem med femtio
procent, skulle vi nästan i hvarje hänseende öfverträffa alla andra länder i
världen. Detta lärer väl dock ingen sakkunnig vilja hälla för troligt.
När man känner den utomordentliga noggrannhet, som utmärker den
nutida jordbruksstatistiken i England, Tyskland m. fl. läudcr, och sedan finner,
att vara svenska siffror ställa sig ganska sannolika vid jämförelsen med dessa
länders, så måste slutsatsen blifva, att om våra tal också kunna vara i någon
mån för låga, — detta bestrides ju af ingen, — så måste de dock såsom
uttryck för den svenska jordens medelafkastning komma saltningen närmare
än de uppskattningar, som vanligen möta i landtbrukslitteraturen.
1 Aper<;us statisti<{acs internationaux. 1908, sid. 239.
Nordvästeuropa. Sverige.
Sverige i
Åren 1876 1885 .... 13 r,:i dt. 18’58 dt. 100 proc.
. 1881) 1895 .... 14-37 » 13-79 > 91 i »
> 1896/1905 . . . . 15-82 » 13-46 » 85 >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
