Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
EMtORATIOXSUTREDNINOEN. BETÄNKANDE.
stomhemman, beläget i en annan socken, mot en till pastorsboställe särskildt
lämpad egendom i hemsocknen. För sådant ändamål blef skogen å
egendomarna af en skogstjänsteman uppräknad och värderad. Därvid befanns då,
att värdet å den förstnämnda egendomens skog skulle vara 80,000 kr. och
något däröfver. Denna samma skog bådo dock under alla de år den då varit
under domänstyrelseus vård och skötsel ej gifvit, enligt till vederbörande
lämnad redovisning, större ncttobehållning utöfver husbchofvet än ej fullt 37
kr. i genomsnitt per är. Nu frågar man, huru en sådan hushållning kan
förklaras och försvaras. Det förra kan dock till en viss grad ske, om man tager
del af värderingsinstrnmentet, at’ hvilket framgår att en stor dol af
skogsbeståndet utgöres af hundraåriga och äldro träd, hvilka, då do kommit upp i
dessa aldersklassor, stå ej blott till försämring utan ock till hinder för yngre,
växtkraftig skog, som kunde och borde fä intaga deras plats. Att mänga
millioner kronor ärligen gä förlorade för det allmänna genom att dess skogar
på sådant sätt skötas, lider intet tvifvel.»
Såsom icke fackman kan jag endast referera ofvanstående
uttalanden. Men man far en aning om, hvilket oerhördt värde våra
statsskogar skulle representera med en fullt intensiv skötsel. Ensamt
kronoparkernas skogar omfatta en sjundedel af all skogsmark i Sverige.
Skogsmedelsfonderna i vissa af Dalarnes och Norrlands
kommuner äro ett af de lyckligaste greppen inom den svenska
skogsskötselns gebit. Om deras användning i hvarje fall ännu är den
bästa, kan dock vara mycket tvifvel underkastadt. Jämförelsevis
största nyttan har kanske Orsa kommun förstått att bereda sig af
dessa oproportionerliga tillgångar, i det de till stor del användts för
åstadkommande af järnvägsförbindelser. Lima och Transtrand åter,
— hvilkas fonder förvaltas af länsstyrelsen, — hafva väsentligen
begagnat dem för bekostande af sin kommunalförvaltning; med
begagnande af terminologien frän det enskilda lifvet skulle man kunna
säga att dessa kommuner »lefva af sina räntor». Men detta brukar
ju icke anses såsom något synnerligen produktift sätt att använda
sin förmögenhet. Följden har blifvit, att Lima har det relatift största
antalet — fattighjon i hela Sverige. När man har dylika tillgångar
att taga ur, iir det icke underligt att man ej ser så mycket hvarken
på understödens antal eller storlek.
Men under tiden yttrar sig kyrkoherden i Lima församling på
följande sätt i sin skrifvelse till Emigrationsutredningen:1
»Det kan icke vara så mycket att undra på, att familjer med flere vuxna
söner och döttrar aflämna ett par, tro stycken till emigrantströmmen, då all
jord här i flod-dalen är så väl upptagen förut och det inte står att få köpa
ett stycke till att bilda eget hein på; odlingslägenhctcr finnas nog i stort antal
och af utmärkt beskaffenhet i den 12 kv.-mil stora socknen, men det finns
icke vägar eller förbindelser; vi hafva blott två vägar, pä östra och västra sidan
älfven, och där är hvar jordremsa upptagen; inte har ungdomen, trots stora
förtjänster med bolagsarbetc, någonting i behåll, och inte lockar dem heller
1 So sid. <114 här ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
