Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSBRUKET.
739
utsikten till att crk&lla eget hem till att spara. — Det syns hvad lättnad i
kommunikationer gör endast om cn enda ny väg kommer till stånd, såsom nu
har skett tvärs öfver ena halfvan af socknen, i det att driftiga arbetare,
bondsöner, söka där bilda sig eget hem i närheten af den nya vägen, där
odlings-lägenheter börja inköpas oeh dit ett par utflyttningar redan ägt rum, ehuru
vägen ej ännu är fullt färdig. Hur mycket mer skulle ej sä blifva fallet, om
man kunde skjuta fram någon billig järnväg genom odlingsbara marker, nu
ytterst glest befolkade. Kommunikationer till den oupptagna odlingsmarken,
och billiga pengar att få till stånd cn liten egendom, skulle alldeles säkert
binda folket kvar hemma.»
TTiir måste man fråga sig: när nyttan af en väganläggning i
socknen har visat sig sä påtaglig, hvarför använder man dä icke
sina stora medel för att bygga flere vägar och Here järnvägar?
Hvarför använder man icke pengarna till egnahemslån åt kommunens
medlemmar i stället för att ge dem fattigunderstöd? Och hvarför
finner man sig icke uti att betala sina komniunalutskylder själf, —
såsom sker på tindra orter, — och använder de rikliga tillgångarna
i stället till att nyskapa bygdens näringslif, hvaraf dock alla skulle
hafva äfven individuell nytta?
Äfven i Orsa och Älfdalen, som hafva ännu större fonder än
Lima, kan man alls icke konstatera något egentligt ekonomiskt
uppsving; äfven här användas stora summor att betala de enskildes
kommunalutskylder samt att bestrida kommunens utgifter i öfrigt.
Hvarför ej använda dessa ofantliga rikedomar till skapande af en
industri här uppe, och till bygdens fulla uppodling?
I fråga om afsättningen, i främmande land, af Sveriges
skogsprodukter gjorde jag för några år sedan, i samband med en
behandling af frågan om utvandringen och vårt näringslif, följande uttalande,
återgifvet äfven i Bilaga XIX:
»Inom ingen svensk näringsgren har syndats så mycket mot ekonomiskt
förnuft som inom trävarurörelsen.
Först den stora skogsskößingen, hvarigenom vårt lands största
kapitaltillgäng satts på spel. I detta fall ha vi ändtligen kommit därhän, att vi
fått 1903 års skogslagstiftniug. Måtte den nu blott göras effektiv och
skyndsamt revideras i den mån behofvet häraf framträder.
Men sedan vi sköflat våra skogar, ha vi vräkt ut deras produkter på
världsmarknaden. Under de senaste fyrtio ären ha vi sålt trävaror för flera
milliarder kronor, och hundratals millioner ha härvid bortkastats, som skulle
kommit vårt land till godo, om afsättningen skötts med den sammanhållning
och den omtanke, som andra folk lägga i dagen, när det gäller så omfattande
affärer. Våra exportörer skickade i årtionden sina trävaror i konsignatiou
till London, slumpade bort lagren, när ett tillfälligt penningebehof inträdde,
och konkurrerade ihjäl hvarandra. Äfven här skall under de senaste åren
någon förbättring hafva inträdt: förmodligen är dock ännu mycket mera att.
göra. Och i alla händelser: de hundratals millioner, som vi redan kastat i
sjön, de komma aldrig åter.
llär, såsom annars, har ställniugcn länge varit den: vi hafva byggt
världens största och yppersta sägvcrk, vi hafva följt alla tidens uppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
