Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
740
IC MIG R A TIO XSUT REDNING EX. BETÄNK AXDE.
och själfva gjort nya. Men så snart det kommit till den punkt att varan
skall afyttras, har problemet släppts. Sedan ha utlänningar fått skumma
grädden, och vi nöjt oss mod hvad som blef öfver, lilef ej nettot sä stort
som önskadt, så fanns blott cn utväg: ett forceradt utvräkande af ännu
större kvantiteter i marknaden.»
I ett här nedan, längre fram, infördt uttalande af d:r Kempe
meddelas några förklarande omständigheter med hänsyn till de
ogynnsamma förhållanden, hvarunder ofta nog våra trävaror afyttrats.
Det har också sagts, att det tjänar till intet att framdraga gamla
missförhållanden; numera är allt annorlunda. Genom Svenska
Trä-varuexportföreningen tillvaratagas på ett fullt tillfredsställande sätt
var trävaruhandterings äfven kommersiella intressen.
Det är ju möjligt att så förhåller sig. Men uppgiften här är
att skildra den svenska emigrationens, och i sammanhang därmed
också, så vidt sig göra låter, vår ekonomis historia. Och då är det
icke gärna möjligt att gå förbi så betydande missgrepp som dessa.
Säkerligen skulle åtskilligt sett annorlunda ut inom vårt lands
näringslif, om vi fått in de tiotal eller hundratal millioner, som här
gått förlorade genom en illa skött afsättning.
Och för öfrigt: är verkligen numera allt så som (let borde vara?
För att belysa detta återgifva vi endast följande lilla episod. 1
Aftonbladet för den 4 februari 1900 läses:
»Jordbäfningen i Messina har i Sverige liksom i många andra länder efter
det första utbrottet af bestörtning och medlidande väckt till lif den slumrande
känslan af alla människors solidaritet inför olyckan, och denna känsla har
tagit sig ett vackert uttryck i do insamlingar, som omedelbart sattes i gång
för lindrandet af nöden bland dcu syditalicuska befolkningen. Sålunda hafva
bcaktansv&rda summor, uppgående till hundratusentals krouor, i Sverige
insamlats och sändts till Italien.
Under sådana förhållanden hade man haft skäl att vänta, att vårt lands
existens åtminstone för en kort tid skulle göra sig påmind hos vederbörande
i Italien. Värt lands belägenhet i cn afkrok af världen har likväl äfven i
detta fall spelat oss ett af sina vanliga spratt, såsom framgår af följande
händelse.
Som bekant har italienska järnvägarnas sjätte sektion skickat en
ingenjör till de skandinaviska länderna (enligt nppgift Sverige, Norge och
Danmark) för att inköpa tio större baracker, att användas till provisoriska lokaler
för offentliga ändamål. För några veckor sedan meddelades i pressen, att
denne ingenjör, signor Francesco Sizia, anländt till Köpenhamn och där
beställt fem baracker.
Man hade nu väntat, att resan skulle fortsättas till Sverige,
trävarulan-det par excellence; men däraf vardt intet, ty Sizia for till Kristiania, där
han sedan dess vistats och där bau äfven lär ha placerat ordcru på dc
återstående fem barackerna.
På cn förfrågan af Sveriges allmänna exportförening i Kristiania,
huruvida br Sizia vore att vänta till Stockholm, anlände det svar, att br S.
öfverhufvud icke hade något uppdrag att besöka Sverige. Exportföreningen
vände sig da till italienska ministern i Sverige, som, väl inseende det egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
