Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELN OCH A FFÄItS VÄSENDET.
777
Våra statsmakters förhållande till handeln och dess intressen
lämnade under långa tider synnerligen mycket öfrigt att önska.
Landtmannapartiet hade intet intresse för handelns bästa, och äfven
protektionisterna måste erkännas ha saknat blick härför. Men till
och med våra frihandlare sågo alltför länge hela saken från en
missförstådd Manchestersynpunkt och försummade alldeles de åtgärder,
som öfverallt annars vidtogos för mötande af den nya tidens kraf.
Att våra svenska statsmakters förhållande till näringslifvet
ännu är, i ytterst betydelsefulla hänseenden, långt ifrån det önskliga,
ha vi redan mänga gånger varit i tillfälle att betona. Vår
ekonomiska lagstiftning har varit i sällsynt hug grad ofullkomlig och
efterblifven, och är det till stor del ännu; rättsskipningen är ytterligt
formalistisk och icke i tillräcklig grad garanterad sakkunskap vid
behandlingen af ekonomiska tvistefrågor; och statsmakternas intres.se
för värt näringslits förkofran är fortfarande ganska ensidigt, i
viktiga. frågor belt och hållet obefintligt. Inga andra näringsgrenar i
vårt land hafva i sä hög grad blifvit lidande genom dessa
missförhållanden som handeln och sjöfarten. Värt jordbruk har alltid
haft sina målsmän, och industrien har man dock städse haft något
intresse för, — men handeln och sjöfarten hafva varit styfbarnen inom
vårt svenska näringslif.
I viss mån ligger en del af skulden härför hos våra affärsmän
själfva, därigenom att de dragit sig för mycket undan från
deltagande i det offentliga lifvet. Äfven i den offentliga diskussionen
i våra dagar, till oeh med i ekonomiska frågor, förvånas man öfver
att sä sällan finna våra praktiska affärsmän taga del. Skillnaden
härutinnan mot t. ex. i Danmark är mycket stor.
1 nyaste tid har förhållandet mellan statsmakterna och
näringslifvet blifvit vida mera intimt än förr, i det staten själf i allt större
omfattning drifver ekonomisk verksamhet för egen räkning. Härvid
hafva ocksii nya missförhållanden uppstått. Utan tvifvel kan
användandet af den öfver all enskild affärsverksamhet äfven i affärsstyrka
upphöjda statsmakten mången gång vara af en väsentlig betydelse för
tillgodoseendet af det allmänna bästa; men när denna statsmyndighet
begagnas för kortsynt privatkonkurrens med gagneliga enskilda
företag, eller utöfvas med ett högdraget, byråkratiskt vårdslösande
af vedertagna affärskutymer eller till och med af allmän
affärsmoral, så innebär detta mycket allvarliga farhågor med hänsyn till
den i vara dagar på tidens egen ström uppburna och därmed starkt
framdrifna statssocialismen. Sä gagnelig denna iin kanske i vissa
hänseenden en gång skall befinnas vara, så måste dock dessförinnan
en belt annan åskådning göra sig gällande hos de statens organer,
som skola kunna ombetros med dylika kräfvande och betydelsefulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
