Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänna ekonomiska 001! sociala förhållanden.
823
gick Jättare för sig, då konkurrensen var så långt mindre hård; äfven
var ju den tidens bruksbefolkning ofta fäst vid bruket genom många
generationer, hvilket gjorde ett godt förhållande mellan husbonde och
underlydande till. ett slags tradition.
Mindre vanlig var denna patriarkaliska välvilja inom
hemmansägareklassen. Att »tjäna bönder» är ett uttryck, som ofta möter i våra
emigranters skrifvelser, och det får då beteckna ett sannskyldigt
svält-aflönadt trälgöra. — På de stora godsen var ställningen i äldre tider
sannnolikt också i regeln sämre än vid bruken, — naturligtvis frånsedt
ile många enskilda undantagen. Får man döma efter spridda statistiska
indicier, sä torde förhållandena i allmänhet ha varit gynnsammare
t. ex. i Södermanland än i Skåne. Mycket berodde naturligtvis pa
ägarens personlighet ; och i dessa tider nian medvetande af Amerikas
tillvaro fick den underlydande nog, lifvet igenom, vänja sig vid att
tåla — nästan allt.
Att i våra dagar arbetslönerna inom den svenska industrien äro
jämförliga med dem i öfriga västeuropeiska länder, torde icke kunna
bestridas. Att de äro lägre än i Amerika — äfven om hänsyn tages
till de högre levnadskostnaderna där, — är nog också otvifvelaktigt.
Kändt är emellertid, att Amerikas öfverlägsenhet öfver Europa
i detta fall numera befinner sig på retur. Härutinnan ligger utan
tvifvel en kraftig orsak till, att emigrationen inom det germanska
Europa — och äfven i vårt land — gått ganska mycket tillbaka,
och att en ytterligare nedgång torde vara att så småningom förvänta.
Af\ ’en fortfarande ^’ifv a sig dock hos oss en del missförhållanden
till känna med afseende å arbetslönernas fördelning, oafsedt deras
större eller mindre höjd i och för sig. Vi låna såsom ett belysande
exempel en liten skildring ur ett af de iutressauta »Amerikabrefven»
i Bilaga VII. Det är en gammal kopparslagare, som berättar en
episod frän en af hans första dagar i Amerika:1
»Jag fann en gång stora väldiga prydnader al’ mässing, som på den tiden
begagnades så mycket |iä lokomotiven, kastade i en skräphög. I)e hade blifvit
rysligt tillstukade vid sammanstötning, jag tog den största och betraktade den
noga. Den var på största hållet 37 tum. .lag tog den ocb gick till
smed>-verkstaden och gjorde eld i en obegagnad härd. oeh med all försiktighet smälte
jag upp alla lödningar. Just som jag höll pä med det, så kommo verkmästarn
och förmannen och tittade förvånade pa mitt arbete. Om fyra dagar hade
jag det färdigt. Det sista jag gjorde vid det, var att jag satte prydnaden i
en stor svarf och polerade af den, och när det var gjordt, sag den ut som ny.
Alla sågo förvånade ut. och icke minst mästaren själf. Jag fick min
dagspenning höjd till tre dollar för 10 timmar, och efter det sä kommo dc till
mig med allt rackartyg som man knappast kunde begripa hur man skulle
bära sig åt med. Men jag skakade ej på hufvudet för något, jag nickade
bifall och såg glad ut. Jag hade en son som var på I4:de året. Honom
1
1 Bilaga VII. sid 132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
