Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
E.MIGKATrONSüTREDNlNGEN. betänkande.
tick jag ta som min hjälp, och han hade allaredan lärt sig något engelska,
ni att han blef mig till stor nytta. Han fick från första dagen en dollar
folio timmar, ehuru det vanliga var 60 cents. Sä snart jag kunde reda mig
något med språket, så byggde de verkstad åt mig, och jag blef bas för mitt
departement. Arbetet ökades och jag hade flera arbetare.»
Det amerikanska draget i denna historia är, att löneförhöjningen
och den bättre anställningen inträdde genast. Hos oss skulle det,
åtminstone förr i världen, ha hetat i ett dylikt fall: »N. är tydligen
^ii god arbetare; vi få ha honom i minnet och ge honom någon
förmän någon gång längre fram, otn ban är en hygglig karl och inte
bråkar.»
Det kan dock hända, att det nu för tiden är bättre ställdt i detta
hänseende också i vårt land; därom väga vi icke uttala någon åsikt.
Att fackföreningarna hos oss utöfva ett mycket ogynnsamt inflytande
med hänsyn till genomförandet af en rationell aflöningspolitik, torde
vara allmänt erkändt. Äfven i detta fall är en bättre uppfostran
af fackföreningarna själfva i hög grad af behofvet påkallad.
Om den mycket omdebatterade arbetsintonaitoten i värt land
skrifver Henry von Kratmer bland annat följande:1
-Det klagas sä mycket pä vara arbetare här hemma, att det vore synd
att ytterligare liigga sten på börda, men det kan icke nekas till, att svenskarne
i Amerika verka bra mycket skötsammare än svenskarne hemma i Sverige,
och det vore ju tråkigt, om denna min uppfattning hade någon grund för sig.
Folk vill nog sköta sig, mon förmågan är det klent beställdt med. Oeh icke
förty frågar man aldrig efter verkstadsbetyg i Amerika. Alltså, utan betyg,
pä hvilket står cn bel del saker, sköter sig svensken bättre i Amerika än
hemma, ’firar’ mindre, o. s. v. Detta måste tydligen ha sin grund i ledningen,
i den allmänna andan och i den uppfostran, som blir en bibringad i Amerika.
Kn person söker arbete, uppgifver att han är det eller det till sitt yrke och
att han har arbetat på vissa, namngifna ställen, hvarpå han erhåller arbete
oeh får betaldt efter förmåga. Visar det sig, att han icke är i
öfverensstämmelse med rimliga fordringar, får han gä, utan nägra som helst
ceremonier, och därmed iir den saken slut. Att kunna antaga arbetare, som inte
ha betyg och pappersmeriter att förete, och ändå. få dem att arbeta skötsamt
och ordentligt, är enligt min logik ett tecken på en större ledande förmåga
än att ha i sin hand ett medel att märka folk för tid och evighet, men ända
ej komma till några öfver sig stora resultat. Dock vore det oriktigt att lägga
skulden pä enbart en af parterna, ty ledningen ocli arbetarna äro uttryck för
och produkt af systemet i dess helhet, och systemet är det, som måste
reformeras. 1 alla fall hör det dock framhållas, att det är fran ledningen
initiativet bör utgå, ocli de ledande inom verkstadsindustrien ha nog en mängd
ogjorda förbättringar och moderniseringar på sitt samvete. Af arbetarne här
hemma kan man jtt inte begära det tydligen ledningen saknar, men det kan
nian ända begära, först och främst att de inte stjäla tid, och vidare att de
äro punktliga och nyktra i sitt arbete. Nog borde den tiden vara förbi, då
man kunde glödga brännvin om måndagsmorgnarna och köpa öl och pilsner
under arbetstiden. Särskildt hvad beträffar att stjäla tid, att taga sig fem oeh
tio minuter, och därtill tycka det är kvickt och duktigt, så är detta oför-
1 Bilaga XV, sid. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
