Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 emigrationsütredningen. betänkande.
kyrkliga samfunden ungefär samma väg, blott de bli nägot äldre och större?
Hvad skall man säga om do politiska partierna äfven inom aristokratiskt styrda
samhällen, såsom det gamla florn och Polen; och hvad skall man säga om
de gamla despotierna, till och med när de voro af det »upplysta» slaget?
Huru groft anti-individnalistisk är cj endast rekrytutbildningen, utan äfven
folkundervisningen, ja till och med undervisningen vid vara högre läroverk?
Allt visar, att vi måste vara mycket måttliga i våra ansprak på
samhälls-inrättningars idealitet, och då är det ju cj vardt att göra något undantag för
den allmänna rösträtten.
Alltså böra vi äfven i Sverige acceptera det parlamentariska
styrelsesättet såsom ett faktum, som vi icke kunna komma ifrån
förr än det gjort sig själft omöjligt, såsom det gått med tidigare
styrelsesätt, som historien presenterar. Hvad det skall komma att
aflösas af, — det kan ju ingen förutsäga, oeh däröfver är alltså
ännu föga lönt att grubbla.
Det parlamentariska styrelsesättet är för öfrigt icke någon
nyhet i vår konstitutionella historia. Het har ju kunnat genomföras
utan att eu bokstaf behöft ändras i 1809 års regeringsform; och att
förverkligandet icke skett förr, beror alltså endast på tradition och
på personliga förhållanden, icke på grundlagen.
Ja, till och med den sä mycket fruktade »ministerstyrelsen» ha
vi ovedersägligen midt ibland oss, om ock under något tyngre former
än som annars är vanligt. Och äfven detta har skett utan en enda
bokstafs ändring i regeringsform och öfriga grundlagar.
Eftersom vi alltså nu fä anse grundstommen för vart samhällsskick
afgjord för den närmaste tiden, uppstår alltid frågan om önskemål beträffande
detaljerna. Och med den frihet, som nädigst blifvit mig gifven, att i detta
betänkande beröra alla de samhftllsspörsmål, som må kunna anses utöfva
inflytande å rikets allmänna tillstånd, och därmed å emigrationens stigande
eller fallande, mä det tillåtas mig att också härutinnan framföra några
enskilda tankar.
l)et synes oss vara tvenne önskemal som gifva sig själfva: att
representanternas ställning blir så stark som möjligt gentemot väljarmassorna; och att
regeringens ställning blir starkare än nu mot representationen. För det första
ändamålet borde bostadsbandet lösas, — åtminstone tör riksdagsmän som
redan bevistat ett visst antal riksdagar. »Det imperativa mandatet», för att
tala i frihetstidens stil, måste bekämpas till det yttersta. För detta ändamål
böra också endast principfrågor föreläggas valmännen; att t. ex. framlägga
frågan om olika pansarbätstyper till urväljarnes afgörande måste cn gäng
komma att betraktas såsom en orimlighet. För att dock icke göra
yrkcs-politici enväldiga, är referendum en utväg att taga i öfvervägande.
Sedan till och med Englands stolta öfverhus i vara dagar inskränkts till
ett suspensift veto, väntar väl samma öde äfven öfriga senater i var världsdel,
sa vida icke dem väntar ödet. att. försvinna. Det förra vore väl bättre,
frän synpunkten af statslifvets väl öfverlagda gång; hvad Sverige beträffar, är
dock var första kammares existens satt i fara. sedan den genom 1909 ars
förändringar beröfvat» nästan bela sin karaktärsolikhet gentemot andra kammaren.
En sak, som i Sverige drifvits in absurdum, är riksdagens makt öfver
budgetens detaljer. Härigenom inskränkes regeringens handlingsfrihet på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
