- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
852

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

852

emigrationsütriodninqen. betänkande.

Häradsrätten fann genom afbörda vittnens berättelser och hvad i öfrigt i
millet förekommit framgå, att sedan H. fyra gånger blifvit af D. öfverfallen,
därvid D. fattat H. i halsen så hårdt, att svullnad och niärketi uppkommit, II.
efter hvarje öfverfall skuffat till D., så att denne fallit omkull, första gången
mot ön stol, andra gången på golfvet, tredje gången mot en kista och fjärde
gången mot en spisel i köket; att D. efter det ban tredje gången blifvit
om-kullskntfad, legat kvar en stund på golfvet, men af H. lyfta npp, och att D.,
efter det ban sista gången blifvit skuffad omkull, synts blifva medvetslös; och
då II. måste anses hafva vid ifrågavarande tillfälle blifvit af D. öfverfallen med
våld, som inneburit trängande fara. och II. således ägt rält till nödvärn, men
han därvid gjort större väld än nöden kräft, samt vid sådant förhållande och
då genom afgifna läkareintyg finge anses framgå, att D:s död orsakats af det
honom öfvergångna våld, II. vore öfvertygad att genom oförsiktighet varit
vållande till D:s död, dömde häradsrätten .11. att undergå en månads fängelse
och utgifva åtskilliga ersättningsbelopp.

I detta utslag sökte H. utan framgång ändring hos Svea hofrätt; och äfven
i högsta domstolen lämnade lians besvär af pluralitcten utan afseende. Tre
justitie-råd ansågo det ej vara ådagalagdt att H., »som vid ifrågavarande tillfälle
särskilda gåuger blifvit af 1). öfverfallen med våld som för H. inneburit trängande
fara, därvid mot ]J. användt annat eller större väld än som för nämnda faras
afvärjande varit nödigt»; och villo deBBa justiticråd på grund häraf befria II.
från allt ansvar.

Anmärkas hör. att. enligt, vittnens intyg ll:s hals dagen efter uppträdet
varit svullen och härd, med blå märken på bägge sidor om strupen, samt att,
såvidt raunsakningsprotokollen gifva vid handon, H. icke vid tillfället var
berusad eller uppretad på 1)., hvilken han tvärtom synes hafva tilltalat vänligt,
och uppmanat till fredsainbet.

Är det för starkt att kalla denna bedröfliga historia upprörandeP Eu
fredlig medborgare öfverfallen upprepade gånger af en berusad slagskämpe,
som söker strypa honom. Han gör ej annat till sitt fredande än »skuffar till»
den vilde sällen och söker emellan öfverfallen lugna denne med vänligt tilltal.
Men ban häktas och dömcs till fängelse därför att ban (som var ]lit. god våg
att bli strypt!) icke besinnade, att den som skuffas kan falla ikull, och att
den som faller ikull — inne i ett rum — kan slå ihjäl sig.

Se här en annan, lika, lärorik händelse af ännu färskare datum.

Vid IIro häradsrätt tilltalades en person vid namn .1. för det ban den
18 juli 1886, om bord å en utanför egendomen Lennartsnäs’ landningsbrygga
liggande skuta, öfver hvilken J. vid tillfället enligt uppdrag af fartygets ägare
hade tillsyn, under uppkommet handgemäng i uppretad sinnesstämning
tilldelat en person vid namn A. ön så härd stöt, att denne fallit öfver bord och
drunknat; och yrkade åklagaren att J., soiii sålunda vållat A:s död, mätte
fällas till ansvar enligt 14 kap. 5 § strafflagen (straffarbete från 2 till 8 år).

Om förloppot berättade J. följande: Medan ban samt två andra personer
befunno sig i kajutan, hörde dc någon gä uppo ä däcket och därifrån ropa,
att do skullo »komina upp oeh slåss». Do skyndade upp och sågo då A. komma
gående »halffull» öfver fartygets däck, under det att eu annan fränimundo karl
stod på landgången. J. befallde de främmande att aflägsna sig; men i stället
närmade de sig, och A. kastade sig öfver J. samt slog ikull honom. Detta
skedde pe don smala brädgång som omgaf skutans lastrum. Sedan do båda
andra personer, som varit med J. i kajutan, skyndat till, lyckades J. åter resa
sig upp, och sedau ban afvärjt ett af A. måttadt slng, sköt han honom med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0866.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free