Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot bördsrätten gjorde visserligen öfver en kam gällande, att nästan
alla bördsanspråk härledde sig af oädla bevekelsegrunder. De sade
kärleken till fädernejorden vara en tom fantasi; jorden finge icke sitt
värde genom sina minnen, utan genom sin afkastningsförraåga;
kärleken till förvärfd jord vore lika stor som till ärfd, o. s. v. De
förnekade således helt oeh hållet, att de gamla släktjordåskådningarna
längre ägde någon betydelse, och ansågo erfarenheten utvisa, al.t alla
bördsanspråk hade sina motiv i affärssynpunkter. Vid
1850—60-talens riksdagar androgos emellertid alltför många erfarenheter i
motsatt riktning, för att man skall kunna betrakta den förra åsikten
såsom ett sannt uttryck för de dåtida förhållandena. Talrika
all-mogerepresentanter anförde från sina hembygder, huru bonden ännu
med seghet fasthöll vid sin jord; huru känslan för fäders jord och
för dennas bevarande åt efterkommande ännu lefde kvar; huru väl
fall förekommo, da bonden genom misshushållning eller
obetänksamhet drefs att sälja sin gård, men huru bördsrätten i så fall vore ett
medel att förhindra dennas öfvergäng i kapitalisters händer och att
återföra den till arfvingarna. Särskild tyngd hade dessa uttalanden
beträffande de fall. där bonden genom upprepade missväxter
oför-skylldt tvingades att låta fädernejorden gå under auktionsklubban.
Alan kan emellertid af dessa uttalanden i motsatta riktningar
under alla omständigheter draga den slutsats, att
omvandlingsprocessen i bondeklassens gamla åskådningar i fråga om släktjorden
hade begynt. De bonderepresentanter, som försvarade bördsrätten,
voro ännu genomträngda af de gamla åskådningar, som nnder
århundraden hade utgjort bondeklassens största styrka. De som
an-föllo bördsrätten voro i många fall föregångsmän för den nya tid,
som sedermera brutit in, som har varit vittne till de gamla
släkt-jordäskadningarnas och familjeåskådningarnas upplösning, tiil
fastig-hetshandeln, skuldsättningen och emigrationen, till talrika
bondhemmans öfvergäng i andra samhällsklassers bänder, d. v. s. till
bondeklassens undergräfvande. Det är påtagligt, att hela denna
utveckling redan under 1850-talet hade tagit sin begynnelse.
Diskussionerna vid riksdagarna om bördsrätten gingo vid vissa
tillfällen vida utöfver frågorna om denna institutions lagtekniska
brister, hvilka eljest spelade en hnfvudroll. Debatterna rörde sig i
sådana fall efter stora linjer och behandlade bondeklassens sociala
oeh politiska roll i Sverige, dess forntid och dess framtid. Intet
belyser bättre än detta det berättigade, i den uppfattning, som vi här
göra gällande: att bondeklassens nutida utveckling har sina innersta
orsaker i de gamla släktjordåskådningarnas upplösning. Man var
redan vid midten af l.SOO-talet icke blind för att en ny tid stod för
dörren, som skulle medföra en större rörlighet i jordbesittningen, en
mera omfattande jordspekulation, en öfvergång af gamla ståndsegen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
