Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillverkning på stället af alla sorters förnödenheter i öfrigt: handel och
samfärdsel, liandtverk och mindre industrier, likaväl som de större, skulle blomstra
upp. Med ett ord: ett samhälle, som verkligen i ett hänseende höjt sig till
världsrang, skulle utan vidare nå också storleken af en världsstad.
Intet af allt detta har inträffat, vid Sundsvall. Ingen förädlingsindustri
har växt upp där, och ingen storstadsbefolkning har samlat sig dit. 1 årtionden
har staden fortsatt med sin enda näringsgren: att exportera sin råvara. Och
då af rent fysiska skäl den årliga kvantiteten af d<nna vara ej längre kan
uppdrifvas i större mängder än som redan skett, så har exporten till sist
stagnerat. Och därmed har stagnerat också — Sundsvall sjiilft.
Kunna i viss mån naturliga hinder anföras såsom förklaringsgrunder till
de förhållanden, som här framhållits, så gäller å andra sidan, att i våra
dagar den duglige affärsmannens förmåga alltjämt växer att göra sig till herre
öfver sitt arbetes yttre förutsättningar.
ii vilka äro då orsakerna till att hos oss på det ekonomiska området allt
blir litet och smått, — att allt så snart stannar i växten? I)et kan ej vara
ensamt den orsaken, att vi äro ett litet folk. Danmarks folk når ej till
hälften af vårt i numerär; och dock har Danmark skapat en export af
förädlade varor, som i värde öfverstiger vår export af råämnen, — och en
transoceanisk sjöfart, som vi ej kunna nå kanske på årtionden.
Det måste då finnas särskilda förklaringsgrunder till, att Sveriges
ekonomiska utveckling är så svag och långsam, att den ej kan uppbära en
folkökning, som bland andra nationer i våra dagar betraktas såsom den
normala. Att finna dessa förklaringsgrunder synes mig vara emigrationsfrågans
största problem, åtminstone från synpunkten af livad som möjligen kan göras
för utvandringens framtida hejdande.
För ett par år sedan har jag något utförligare behandlat dessa och
närliggande spörsmål i en broschyr om »Emigrationen». För att ej här blifva
för vidlyftig tillåter jag mig bilägga sagda broschyr, med anhållan att den
måtte betraktas såsom en integrerande del af förevarando skrifvelse. ‘)
I kraft af det offentliga uppdrag, som här ofvan omnämnts, anhåller
jag då vördsamt, att Ni ville taga emigrationsspörsmålet i öfvervägande och
meddela Eder uppfattning af detsamma, — vare sig Xi önskar behandla
frågan i sin allmänhet eller föredrager att fästa uppmärksamheten vid någon
särskild synpunkt, som ej hittills blifvit tillräckligt beaktad.
För arbetets fortgång efter uppgjord plan skulle jag vara förbunden att
få motse Edert svar senast under loppet af instundande september månad.
Stockholm i april 1009.
Gustav Sundbärg.
Filosofie doktor.»
Samtliga de med anledning af detta cirkulär inkomna uttalanden
ätergifvas i det följande i sin helhet. 1 regeln äro desamma,
upptagna i den ordning, i hvilken de ingått till Emigrationsutredningen.
’) Vid detta häftes slat är densamma liär upptagen såsom ett >Bihang>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
