- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIX : Industri och handel /
16

(1910) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillgång och efterfrågan visar sig starkare än fackföreningsrörelsen och
utvandringen i stor skala återupptages.

Det myckna talandet och skrifvandet ger hvarken liröd eller
tillfredsställelse. Ilade vi hållit oss till ett redbart, allvarligt, nyttigt och klokt
arbete, skulle vi i stället varit på god väg till allmänt välstånd.

Enligt mitt förmenande äro de förnämsta orsakerna till svenska folkets
riuga förståelse af och bristande sympati för industrien arten af vår begäfning
och vårt lynne, vår uppfostringsmetod och vissa inrotade fördomar. Vi ha
godt. om vetenskapsmän, författare, konstnärer och uppfinnare, men det finnes
få bland oss, som verkligen äga ett praktiskt sinne och första att leda ocli
ordna, filéer ha vi öfvernog; det formligen vimlar af sådana, men en god
idé iir sällsynt och ännu sällsyntare är att den blir utförd på ett rätt sätt.
I bästa fall finna vi rätta vägen efter 15 ä 20 års funderingar och strider.
En amerikanare eller engelsman skulle sett den genast. Och sparsamhet med
allmänna eller enskilda medel finnes ej; allt det vackraste och dyrbaraste,
som kan fås. vilja vi hafva, oafsedt kostnaderna och våra tillgångar. Vi bry
icke vår hjärna med livad morgondagen bär i sitt sköte. Gifvetvis gäller
detta harda omdöme icke alla svenskar — många och lysande undantag
finnas, — men jag häller före, att det är riktigt i afseende å folket i dess
helhet samt att skötseln af de allmänna angelägenheterna lämnar påtagliga
vittnesbörd härom.

Att dessa vära fel bero oj blott af medfödda anlag utan äfven af den
uppfostran vi erhålla, lider väl knappast något tvifvel. I skolorna utvecklas
pä allt sätt våra teoretiska anlag, men visserligen icke det praktiska sinne,
som hos en eller annan individ kan förefinnas. Min erfarenhet är ock den,
att därest man vill finna någon, som verkligen är mäktig att leda och ordna
ett arbete, så skall man söka honom bland dem, som icke blifvit alltför
mycket teoretiskt tränade, eller t. o. ni. bland dem, som ingen eller föga
lärdom fått.

I min ungdom, och det är väl så ännu, ansågs en statens ämbetsman
såsom något vida förmer än en industrimän eller näringsidkare. Hvarje något
så när begåfvad yngling sändes därför till universitetet. Häraf har
närings-lifvet lidit — ej minst i det afsecndet att det är sa få, som kunna föra
dess talan.1

Man kan dock tänka sig att i tidernas längd vår uppfostringsmetod blir
en annan och att svenska folket sä småningom ändrar sin uppfattning och

kommer till insikt om att vi ej ha någon annan utväg än att tillvarataga

våra naturliga hjälpkällor och omsorgsfullt utnyttja dem. Man må ock
hoppas att till sist värt lättsinne, vär slösaktighet och vår afund försvinna,
sä att t. o. in. arbetaren upphör att lefva för dagen, inseende att det är

förmånligare att för ålderns dagar årligen ailägga en summa än att använda

den på onyttiga strider.

Men, äfven om så skedde, skulle det dock dröja mycket länge, innan
en verkligt rationell exportindustri kunde utbildas. I detta afseende möta
stora svårigheter öfverallt. Så har vår trävaruindustri att kämpa med en
mycket stor konkurrens framför allt från Kyssland och Finland, och att vi
svenskar kunna betinga oss 10 å 15 shillings mer pr standard än ryssar
och finnar, är förunderligt nog. Trävaruindustrien borde till utlandet i

1 Att afvärja angrepp I press, litteratur etc. är näppoligon en uppgift för
industriens män. Ostörda böra de få arbeta pil landets ekonomiska förkofrau. Hvad
som berättigar personer I saknad af all kännedom om industriens villkor oeli lieliof att
sätta sig till doms öfver den och dess man liar jag aldrig fattat inen väl att denna
rätt i alltför många fall är själftagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuindhand/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free