Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Uttalande angående en föreslagen arbetsförmedlingsanstalt för svenskarna i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 EJIIGKATIOXSUTREDNINGEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
»Åberopande Herr Doktorns skrifvelse rörande en föreslagen
arbetsförmed-lingsanstalt m. m. har jag äran meddela, att jag först nu tätt tillfälle
upptaga densamma till behandling, och skall jag luir nedan lämna en redogörelse
för min ståndpunkt till sträfvandena att åstadkomma en återinvandriug af
svensk-amerikaner till Sverige.
Först och främst vill jag på det, kraftigaste betona, att man i Sverige
icke bar anledning att hysa allt för stora förhoppningar, att en
åter-i ii vandring af mera omfattande dimensioner skall komma till stånd. De
hinder, som resa sig däremot, äro af psykologisk, ekonomisk och social natur,
hvarjämte äfven de af Eder omnämnda legislative och liknande binder böra
tagas i betraktande.
livad frågans psykologiska innebord beträffar, bor först och främst
nämnas, att de utvandrade svenskarna, äfven om de under den första tiden
af sin vistelse härstädes både vantrifvas och hafva svårt att. vinna en något
sä när god utkomst, likväl kvarhållas härstädes, dels af förhoppningen att,
när de första ekonomiska svårigheterna väl öfvervunnos, språket lärts, nya
arbetsmetoder inhämtats m. m., de skola ernå en god utkomst, dels af en
ma vara falsk känsla af blygsel gent emot hemmavarande släktingar och
vänner öfver att återkomma efter en misslyckad resa. Säkert är, att det
nyssnämnda gäller just de bästa af utvandrarna, dom som vi skullo önska
tillbaka till Sverige; de viljesvaga, som sakna stolthet och ambition, kunde
nog ulan allt för stora svårigheter förmås att återvända, om nämligen vi
gåfve dem hjälp till återresa. Detta gäller de nyutvandrade. Hvad do sodan
en följd af ar i Amerika bosatta svensk-amerikanarne beträffar, är det intet
tvifvel, att många tala om en önskan att återvända till hemlandet.
Jag har emellertid anledning tro, att denna önskan för dem i de allra
flesta fall framstår som en framtidsdröm, hvilken de älska såsom sådan, men
som de i själfva verket knappast vilja omsätta i verklighet. Om de
understundom fatta sig samman till ett beslut att resa hem pa ett besök med
bitanke att stanna och verkligen utföra detta, visar det sig, såsom Ilerr
Doktorn har sig nogsamt, bekant, oftast att de återvända hit, understundom
med krossade illusioner. Orsaken härtill torde viil i minst lika hög grad
bero pa. att de band af släktskap och vänskap, som bundit dem till
hemorten, slappats, och att do se sin hembygd med den mera kritiska syn do
hunnit förvärfva, som på att Amerika hu genom afståndets förmåga att
skymma undan bristerna och framhäfva fördelarna i sin tur verkar suggestivt
pä deras inbillning. De af svensk-amerikanarna till Emigrationsutredningen
lämnade uppgifter hafva noggrant utvisat, hvilken betydelse sistberörda
omständighet utöfvar.
Det torde icke vara tvifvel, att de arbetande klassernas ställning i
Amerika erbjuder åtskilliga fördelar. Arbetsförtjänsten är som bekant
synnerligen skiftande. Medan den i de västra staterna kan gå upp till 4 à 5
dollar per dag för industriarbetare, är den särskildt i östern ofta nog icke
högre än l’w à 2oo dollar, för »skilled laborers» omkr. 3 dollar. En
omtänksam och duglig industriarbetare kan med en dylik förtjänst förskaffa sig
ett, om de svenska bostadsförhållandena tagas till måttstock, ganska rymligt
och bekvämt hem. Kläder, särskildt skodon af den kvalitet arbetarna här
använda, äro relativt billiga, och detta gäller ofta nog äfven födoämnena.
Under lyckliga förhållanden, d. v. s. då arbetsbrist icke. råder, arbetaren och
lians familj äro friska, och ban ännu är fullt arbetsför, måste naturligtvis
Amerika för honom te sig i jämförelsevis ljusa färger, äfven om ban saknar
cn del af (le förhållanden, ban lärt sig värdera i det gamla hemlandet. Don
här rådande hänsynslösa kampen för tillvaron och hjärtlösheten mot den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
